Kvinner av det motsatta köket

KVINNER AV DET
MOTSATTA KÖKET



—   –
PJÄS
˜   ™




Personer:


En man
En kvinna
En bög
2 fyllon
Arne Weise
Scen 1: Ett vardagsrum.
En man + en kvinna sitter i en soffa och dricker té.

Han (ställer ifrån sig tékoppen):

	Ärligt talat, Ebba, är du svensk medborgare?

Hon (sätter té i halsen, hostar till):

	Göte, jag har alltid påpekat mitt svenska ursprung.
	Varför misstror du mig plötsligt?

Han:

	Tja, du vet, lågkonjunkturen.
	Vi har helt enkelt levt över våra tillgångar.
	(Menande:) Du är ju knappast helylle.

Hon (pekar på en livlös gestalt som blivit synlig
i andra änden av rummet):

	Se, Allan, är det inte ett fyllo?

Han (misstroget):

	Fyllo? Nja, snarare ett homo.

Hon:

	Vad gör han i vår lägenhet?

Han (spyr):

	Fråga värden!

(Nu öppnas en garderobsdörr och ut faller Arne Weises livlösa kropp.)

Hon:

	Bertil! Se! Min favoritkändis!

Han (ointresserat):

	Han andas inte.

(En ljudlig brakskit dånar i rummet.)

Hon:

	Så var det aldrig på TV.

Han:

	Tror jag det! Med modern inspelningsteknik!

Hon (efter en paus):

	Tänk! Arne Weise i vårt vardagsrum! Tänk, om mamma visste!

Han:

	Hon är ju senil!

Hon (reser sig):

	Tänker du vara elak, så kokar jag kaffe.

Arne Weise:

	Jag har sån ångest!

En bög (hoppar ut från toaletten i balettkläder):

	Skit på dej!

Fyllot (vaknar till liv):

	Heil Hitler!

Han (lägger pannan i djupa veck):

	Märkligt!

Hon (gråtande):

	Nej, Sven! Inte vår pudel också!

Slut på akt 1



Akt 2 (Samma scen)

Han:

	Var är mina basplagg? Var, var, var?

Hon:

	Där, där!

Han:

	Var, var?

Hon:
	Jamen där!

Han (går fram till Arne Weise):

	Var är nu alla hans program?
	Borta, Börta, Burt!

Hon:

	Man vet aldrig, helt plötsligt kommer det ett program.
	Kanske där! (Pekar på Arne Weises näsa)

Han:

	Aldrig mer!
	(Upprört:) Förr må brunkräm vittna, än att han talar!

Hon:

	Du hädar! Då kokar jag té.

Han:

	Spar din möda! 
	Över dessa läppar kommer varken té eller kaffe.

Hon:

	Var är bögen?
	Borta!
	Han verkade så intressant.

Han:

	Otrogna hynda!

Hon:

	Varför det nu då?

Han:

	Det har jag glömt.

Hon:

	Vad har hänt med oss? Förr kunde vi skita i timmar.

Han:

	Följande har hänt:
	Du har successivt förvandlats
	från ärtig böna till outsäglig subba,
	vilket jag noterar med viss glädje,
	enär mitt fiskeintresse fått all nödig stimulans därutav.
	Överhövan, sportfiskare ville jag bli.
	Sån har du gjort mig, elända kvinna!

Hon:

	Är du oförskämd, gör jag scones!

(Arne Weise släpper sig högljutt.)

Slut