Requiem, själamässa



INTROITUS


(IV Esr. 2:34, 35)


Requiem æternam
dona eis Domine:
et lux perpetua
luceat eis.

Evig vila
ge dem, Herre,
och ständigt ljus
må lysa åt dem.

(Psalm 65:2-5)


Te decet hymnus,
Deus, in Sion;
et tibi reddetur
votum in Ierusalem.

Dig höves hymn,
Gud, i Sion,
och dig må återges
löfte i Jerusalem.

Qui audis orationem,
ad te omnis caro veniet
propter iniquitatem.

Du som hör bön,
till dig kommer allt kött
för dess missgärningar.

Etsi prævaluerunt super nos
impietates nostræ,
tu propitiaberis eis.

Och om de så överväldigar oss,
våra försyndelser,
skall du blidkas av dem.

Beatus quem elegisti
et assumpsisti,
inhabitabit in atriis tuis.

Salig den du väljer
och tar till dig,
den skall bo i dina salar.

Replebimur bonis
domus tuæ,
sanctitate templi tui.

Vi skall fyllas av det goda
i dina hus,
det heliga i ditt tempel.





GRADUALE


(IV Esr. 2:34, 35; Ps. 112:7)


Requiem æternam
dona eis, Domine:
et lux perpetua
luceat eis.

Evig vila
giv dem, Herre,
och städigt ljus
må lysa över dem.

In memoria æterna
erit iustus:
ab auditione mala
non timebit.

I evigt minne
är den rättfärdige.
Att höra dåliga saker
fruktar han inte.





ALLELUIA


(IV Esr. 2:34, 35)


Requiem æternam
dona eis, Domine:
et lux perpetua
luceat eis.

Evig vila
giv dem, Herre,
och städigt ljus
må lysa över dem.





TRAKTUS


Absolve, Domine,
animas omnium
fidelium defunctorum
ab omni
vinculo delictorum.

Lös, Herre,
själarna hos alla
trogna avlidna
från alla
synders bojor,

Et gratia tua
illis succurrente,
mereantur evadere
iudicium ultionis.

och med din nåd
bispring dem,
så de förtjänar att undkomma
vedergällningens dom,

Et lucis æternæ
beatudine perfrui.

och det eviga ljusets
salighet få åtnjuta.


(Psalm 42:2-4)


Sicut cervus desiderat
ad fontes aquarum:
ita desiderat anima mea
ad te, Deus.

Som hjorten längtar
till vattnens källor,
så längtar min själ
efter dig, Gud.

Sitivit anima mea
ad Deum vivum:
quando veniam
et apparebo
ante faciem Dei mei?

Min själ törstar
efter levande Gud.
När får jag komma
och träda fram
inför min Guds ansikte?

Fuerunt mihi lacrimæ meæ
panes die ac nocte,
dum dicitur mihi
per singulos dies:
Ubi est Deus tuus?

Mina tårar har blivit mig
bröd dag och natt,
när det sägs till mig
varenda dag:
Var är din Gud?


(Psalm 130:1-4)


De profundis
clamavi ad te, Domine:
Domine, exaudi
vocem meam.

Ur djupen
ropar jag till dig, Herre.
Herre, lyssna
på min röst.

Fiant aures tuæ
intendentes
in orationem
servi tui.

Gör dina öron
uppmärksamma
på bönen
från din tjänare.

Si iniquitates observaveris, Domine,
Domine, quis sustinebit?

Om du skulle ge akt på missgärningar, Herre,
Herre, vem skulle bestå?

Quia apud te propitiatio est,
et propter legem tuam
sustinui te, Domine.

Ty hos dig är nåd,
och enligt din lag
har jag upprätthållit dig, Herre.


(Psalm 125:5, 6)


Qui seminant in lacrimis,
in gaudio metent.

De som sår under tårar
skördar i glädje.

Euntes ibant, et flebant,
mittentes semina sua.

De går ut och gråter,
medförande sitt utsäde.

Venientes autem venient
cum exsultatione,
portantes manipulos suos.

Men tillbaka kommer de
under jubel,
bärande sina kärvar.






OFFERTORIUM


Domine Iesu Christe,
Rex gloriæ,
libera animas omnium
fidelium defunctorum
de manu inferni,
et de profundo lacu:
libera eas
de ore leonis,
ne absorbeat eas tartarus,
ne cadant in obscurum:
sed signifer sanctus Michael
repræsentet eas
in lucem sanctam:

Herre Jesus Kristus,
Ärans Konung,
befria själarna, hos alla
trogna avlidna,
från underjordens hand,
och från den djupa sjön.
Befria dem
från lejonets mun,
så inte underjorden slukar upp dem,
så de inte faller i dunkel,
utan låt fanbäraren Mikael
ställa fram dem
i heligt ljus,

Quam olim
Abrahæ promisisti,
et semini eius.


som fordom
du lovade Abraham
och hans säd.


Hostias et preces
tibi Domine
laudis offerimus:
tu suscipe
pro animabus illis,
quarum hodie memoriam facimus:
fac eas, Domine,
de morte transire ad vitam.
Offer och bön
till dig, Herre,
frambär vi under lovsång.
Tag du emot dem
för deras själar
vars minne vi idag firar.
Gör att de, Herre,
från döden går över till livet,

Quam olim
Abrahæ promisisti,
et semini eius.


som fordom
du lovade Abraham
och hans säd.






KOMMUNION


(IV Esr. 2:35)


Lux æterna
luceat eis, Domine,
cum sanctis tuis
in æternum,
quia pius es.

Det eviga ljuset,
må det lysa för dem, Herre,
med dina heliga
i evighet,
ty du är from.


(Psalm 23)


Dominus regit me,
et nihil mihi deerit:
in loco pascuæ
ibi me collocavit.

Herren vallar mig,
och inget skall fattas mig.
På betesfältet,
där sätter han mig.

Super aquam refectionis
educavit me:
animam meam convertit.

Till vederkvickandets vatten
leder han mig,
min själ omvänder han.

Deduxit me
super semitas iustitiæ,
propter nomen suum.

Han leder mig
på rättfärdighetens vägar
för sitt namns skull.

Nam et si ambulavero
in medio valle umbræ mortis
non timebo mala:
quoniam tu mecum es.

Ty även om jag vandrar
mitt i dödens skuggas dal
skall jag inte frukta något ont,
för du är med mig.

Virga tua et baculus tuus,
ipsa me consolata sunt.

Din käpp och din stav,
de tröstar mig.

Parasti in conspectu meo mensam,
adversus eos qui tribulant me.

Du bereder ett bord i min åsyn,
mot de som bedrövar mig.

Impinguasti in oleo
caput meum:
et calix meus inebrians
quam præclarus est!

Du smörjer med olja
mitt huvud
och fyller min bägare
som är ytterst kostbar,

Et misericordia tua
subsequetur me
omnibus diebus
vitæ meæ.

och din barmhärtighet
skall följa mig
alla dagar
av mitt liv,

Et ut inhabitem
in domo Domini,
in longitudinem dierum.

eftersom jag kommer att bo
i Herrens hus
i dagarnas längd.





Välkommen     Sida 2     Medeltidsmusik     Helgon
Mail