PRESENTATION AV MANUSKRIPTET

	Piacenza, 1100-tal, En tid för fest och karneval: En stor och nybyggd katedral! Ekonomin var inte skral. Av gods och guld Piacenza får så mycket som det bara går. Av digerdöden inget spår på ännu ett par hundra år. (Okänd författare)

Den gamla katedralen hade förstörts i jordbävningen 1117 och det blev en anledning till att bygga en ny och större. Piacenza hade efter många års kamp lyckats bli självständigt, och fick bland annat trycka upp egna pengar. Man upplevde en dittills oöverträffad ekonomisk boom. Nu fattades bara en ny och fräsch liturgi med lite nya lokala helgon till den nya och fina katedralen. Det var i detta syfte Pia 65 kom till.

Man får en känsla av detta när man bläddrar i faksimilet: Det är stort och vackert och noga präntat med vackert bläck på vackert pergament. Samtidigt är det enkelt och anspråkslöst utformat i jämförelse med medeltida liturgiska praktböcker (som Book of Kells och Les Tres Riches Heures du Duc de Berry, typiska medeltida “Coffee-Table books”): Illuminationerna är sparsamma, små och smakfulla, anfanger likaså. Man får en känsla av att det i första hand är en funktionell handskrift och inget skrytbygge. Samtidigt slås man av hur välbevarad den är, hur lite nött den är. Man får en känsla av att den inte använts i liturgin, utan att den varit ett referensexemplar, en rikslikare som skall tala om för folk vad Piacenza är.



MANUSKRIPTETS INNEHÅLL

Pia 65 är en liturgisk handskrift, och huvuddelen upptas av det man behöver i gudstjänsten: Breviarium, med texter till tidegärden, antifonale, med musik till tidegärden, och graduale, med musik till mässan, och bland mycket annat ett litet påskspel (Quem queritis) och ett litet julspel. Missalet, det som har texterna till mässan, finns dock inte med.

Dessa saker finns vanligtvis i separata volymer, dels för att det blir för stort och ohanterligt annars, dels eftersom det är olika personer som har de lästa respektive sjungna texterna, men också för att man inte kan använda en bok som man hela tiden måste bläddra fram och tillbaka i beroende på om man skall läsa eller sjunga. Det finns dock några medeltida manuskript som innehåller alla dessa delar, men de är dels yngre, och dels avsedda för kloster, där man levde i liturgin på ett helt annat sätt än i kyrkan. Detta gör Pia 65 ganska unik.

Pia 65 innehåller också en kalender med festdagar och helgondagar (och anmärkningar om när det är dags att så och skörda och utföra annat jordbruksarbete, och vilken mat och dryck som rekommenderas olika månader), en till kalender med olika personers dödsdagar inskrivna, tabeller för beräknande av påskdatum och annat som man kan ha liturgisk nytta av, men det tar inte slut med det: Där finns också en mängd astronomisk information, om zodiaken, planetrörelser och liknande, en kortfattad världshistoria från Adam till Kristus, en musikavhandling, och lite annat smått och gott. Den som börjar bläddra i det här manuskriptet har att göra för lång tid framåt.

---