Historiska Muséet 3/12-02

ADVENT


INTROITUS


(Ps. 25:1-4)


Ad te levavi
animam meam:
Deus meus,
in te confido,
non erubescam.
Neque irrideant me
inimici mei:
etenim universi
qui te exspectant
non confundentur.

Till dig har jag lyft
min själ,
min Gud,
på dig förtröstar jag,
jag skall icke komma på skam.
Ej heller skall de få skratta åt mig,
mina fiender,
ty de
som väntar på dig
skall inte göra det förgäves.

Vias tuas, Domine,
demonstra mihi:
et semitas tua
edoce me.

Dina vägar, Herre,
visa dem för mig,
och dina stigar,
lär mig dem.

Gloria Patri et Filio
et Spiritui Sancto,
sicut erat in principio
et nunc et semper
et in sæcula sæculorum.
Amen.

Ära åt Fader och Son
och Helig Ande,
som det var i begynnelsen
och nu och alltid
och i evigheters evighet.
Amen.





JUL

(Jes. 7:14; 9:6)


Quem queritis in presepe,
pastores, dicite?

Vem söker ni i krubban,
herdar, säg?

Salvatorem Xpistum Dominum,
infantem pannis involutus
secundum sermonem angelicum.

Frälsaren, den smorde Herren,
ett barn inrullat i trasor,
enligt vad änglarna sade.

Adest hic parvulus
cum Maria matre sua,
de qua dudum
vaticinando Isaias dixerat propheta:
Ecce virgo concipiet
et pariet filium
”.
Et nunc euntes
dicite quia natus est.

Här är den lille parveln,
med Maria, dess mor,
om vilken för länge sedan
den siande profeten Jesaja sade:
Se, jungfrun skall bli havande
och föda en son
”.
Och nu, gå
och berätta att han är född.

Alleluia alleluia,
iam vere scimus
Xpistum natum in terris,
de quo canite omnes
cum propheta dicentes:

Lova Herren, lova herren!
nu vet vi sannerligen
att Kristus är född på jorden,
om vilken alla ska sjunga
med profeterna, sägande:

       Puer natus est nobis,
       et filius datus est nobis,
       cuius imperium
       super humerum eius,
       et vocabitur nomen eius
       magni consilii angelus.

       Ett barn är fött åt oss
       och en son är given åt oss,
       vars imperium
       är på hans axlar,
       och hans namn skall kallas
       det stora rådets sändebud.





EPIFANIA

(Mal 3:1, Ps 72:1, 10, 11. Trop från Pa 1121, transkr. av Paul Evans)


Haec est praeclara dies,
tribus sacrata miraculis,
in qua cum propheta
canamus, dicentes:

Detta är en ytterst lysande dag,
helgad av tre mirakler,
på vilken vi med profeterna
må sjunga, sägande:

       Ecce advenit

       Se, han kommer,

cui Magi hodie munera offerunt
et ut regem supernum adorant
qui est ubique,

som de vise männen idag ger gåvor
och som de tillber som den högste
konungen, som överallt är

       dominator Dominus,

       Herren och härskaren,

in iordane a Iohanne baptizatus,
paterna voce Filius est protestatus
cuius honor

döpt i Jordan av Johannes,
av Faderns röst omvittnad såsom sonen
vars ära

       et regnum in manu eius
       et potestas.

       och kungadöme är i hans hand,
       och makten.

Naturas limpheas
hodie mutavit
in saporiferos haustus
per potestatem

Den klara substansen
har han omvandlat idag
till välsmakande dryck
genom sin makt

       et imperium

       och herravälde.

              Deus, iudicium tuum regi da:
              et iustitiam tuam filio regis

              Gud, ge åt kungen din lag
              och din rättvisa åt kungasonen.

Ecclesiae sponsus,
inluminator gentium,
baptismatis sacrator,
orbis redemptor,

Kyrkans brudgum,
folkets upplysare,
dopets helgare,
världens befriare:

       Ecce advenit

       Se, han kommer,

Hiesus, quem reges gentium
cum muneribus misticis
Hierosolimam requirunt, dicentes;
Ubi est qui natus est,

Jesus, som folkens kungar
med hemlighetsfulla gåvor
efterfrågar i Jerusalem, sägande:
Var är han som är född,

       dominator Dominus.

       Herren och härskaren.

Vidimus stellam in Oriente,
et agnovimus
regem regum esse natum,

Vi såg en stjärna i öster,
och förstod
att kungars kung är född

       et regnum in manu eius

       och att kungadömet är i hans hand,

cui soli debetur honor,
gloria, laus, et iubilatio,

och honom ensam tillkommer äran,
berömmelsen, hyllningen och lovsången,

       et potestas et imperium.

       och makten och herraväldet.

              Reges Tharsis et insulae
              munera offerent:
              reges Arabum et Saba
              dona adducent.

              Kungarna av Tharsis och öarna
              skall erbjuda gåvor,
              kungarna av Arabien och Saba
              skall medföra skänker.

Descendens ab aetherei
stellato sui solio regni,

Nedstigande från sitt himmelska
kungadömes stjärnbeströdda tron,

       ecce advenit
       dominator Dominus,

       Se, han kommer,
       Herren och härskaren

omnes ut populus societ
sibi foedere firmo

för att förena alla folk
i ett fast förbund åt sig

       et regnum in manu eius

       och kungadömet är i hans hand,

quod dabit ipse suis,
illicque erit hic et in aevum

det som han skall ge åt de sina,
och han skall vara där nu och för evigt,

       et potestas et imperium.

       och makten och herraväldet.

              Et adorabunt eum
              omnes reges terrae:
              omnes gentes servient ei.

              Och alla jordens kungar
              skall tillbe honom,
              alla folk skall tjäna honom.

Ut sedeat in throno David patris sui
in aeternum,

För att sitta på sin fader Davids tron
i evighet,

       ecce advenit
       dominator Dominus,
       et regnum in manu eius.

       Se, han kommer,
       Herren och härskaren,
       och kungadömet är i hans hand.

A Patre cuncta data
Xpisto sunt secula namque

Ty av Fadern är allt givet
till Kristus i evighet,

       et potestas et imperium.

       även makten och herraväldet.

              Gloria Patri et Filio
              et Spiritui Sancto.
              Sicut erat in principio
              et nunc et semper,
              et in saecula saeculorum.
              Amen.

              Ära vare Fadern och Sonen
              och den Helige Ande,
              såsom det var av begynnelsen
              och nu och alltid
              och i evigheters evighet.
              Amen.

       Ecce advenit
       dominator Dominus,
       et regnum in manu eius,
       et potestas et imperium.

       Se, han kommer,
       Herren och härskaren,
       och kungadömet är i hans hand,
       och makten och herraväldet.





S:T NIKOLAUS


Nicholaus pontifex
nostrum est refugium.
Clericis ac laicis
sit semper remedium.
Clericorum est amator,
laicorum consolator,
omniumque conformator
in omni angustia.
Nicholae, Nicholae,
prebe nobis gaudia!

Biskopen Nikolaus
är vår tillflykt.
För klerker och lekmän
må han alltid vara en hjälp.
Han är klerkers vän,
lekmännens tröstare,
alltings ledstjärna
i varje trångmål.
Nikolaus, Nikolaus,
bringa oss glädje!

In sua infantia
celebrat ieiunium.
Fons et caput dicitur
confessorum omnium.
Hic in cunis abstinebat
quod mamillas non suggebat,
nisi semel nec edebat
quarta, sexta feria.
Nicholae, Nicholae,
prebe nobis gaudia!

I sin barndom
firade han fastan.
Han kallas källa och huvud
åt alla bekännare.
Redan i vaggan fastade han
eftersom han inte diade brösten
och inte åt mer än en gång
på onsdagar och fredagar.
Nikolaus, Nikolaus,
bringa oss glädje!

Suscitavit clericos,
occisus invidia,
quos occidit carnifex
cum sua nequitia.
Tres puellas maritavit,
de peccatis observavit,
paupertatem relaxavit
auri data copia.
Nicholae, Nicholae,
prebe nobis gaudia!

Han uppväckte klerkerna,
som dödats av avund,
som slaktaren dödat
i sin gemenhet.
Tre flickor gifte han bort,
och räddade från synd,
och lindrade deras fattigdom
genom att ge mycket guld.
Nikolaus, Nikolaus,
bringa oss glädje!



(Från “Firenze”, ett franskt 1200-talsmanuskript)





Veni redemptor gentium



Nu kom der Heyden heyland
der yungfrawen kynd erkannt.
Das sych wunnder alle welt
Gott solch gepurt yhm bestelt.

Nicht von Mans blut noch von fleisch
allein võ dem heyligen geyst
Ist Gottes wort worden eyn mensch
vnd bluet eyn frucht weibs fleisch.

Der yungfraw leib schwanger ward
doch bleib keuscheyt reyn beward
Leucht erfar mãch tugêd schon
Gott da war yn seynem thron.

Er gieng aus der kamer seyn
dem könglichen saal so reyn.
Gott võ art vñ mensch eyn hellt
seyn weg er zu lauffen eyllt.

Seyn laufft kam vom vatter her
vnd keret wider zum vater.
Fur hyn vndtern zu der hell
vnd wider zu Gottes stuel.

Der du bist dem vater gleich
fur hynnaus dê syeg ym fleisch
das dein ewig gots gewalt
ynn vnns das kranck fleysch enthallt.

Dein kryppen glentzt hell vnd klar
die nacht gybt ein new liecht dar
tûkel muß nicht komê dreyn
der glaub bleib ymer ym scheyn.

Lob sey Gott dem vatter thon
Lob sey got seym eyngen son.
Lob sey got dem heyligen geyst
ymer vnnd ynn ewigkeyt


(Das Erfurter Enchiridion, 1524. Sv. ps. 112: Världens frälsare kom här)





En Psalm om Christi Födelse.
Och siunges såsom:
Puer natus in Bethlehem.


Itt lijtet Barn är oss födt nu / är oss födt nu /
Aff Maria een reen Jungfru / Alle / Alleluja.

Hans nampn kallas Emanuel / Emanuel /
Såsom sagdt hade Gabriel / Alle / Alleluja.

The Englar frögdade sigh all / frögdade all /
Lofwade Gudh i Himmels Saal / Alle / Alleluja.

Til Herdarna sade the så / sade the så /
At Frälsaren war födder tå / Alle / Alleluja.

Syndarena til hielp och tröst / til hielp och tröst /
Som på honom förhoppas wist / Alle / Alleluja /

The wijse Män frå Österland / frå Österland /
Kende aff een stierna försan / Alle / Alleluja.

At tå war född en Konung rijk / en Konung rijk /
Öfwer Jorden och Himmelrijk / Alle / Alleluja.

The kommo och til Bethlehem / til Bethlehem /
Offrade honom Offer reen / Alle / Alleluja.

Guld / Rökelse och Myrrham skiär / och Myrrham skiär /
Bekende han Frelsaren är / Alle / Alleluja.

Honom skole wij offra och / wij offra och
Tackoffer / ewight prijss och loff / Alle / Alleluia.

Ähra skee Gudh Fader och Son / Fader och Son /
Sampt helge And i högsta Thron / Alle / Alleluja.

För sin Nådh och Barmhertigheet / Barmhertigheet.
Både nu och i Ewigheet / Alle / Alleluja.


(Någre Psalmer / Andelige Wijsor och Lofsonger vtsatte af Lavrentio
Jonæ Gestritio(†1598) utg. Haqvino Lavrentii A. Rhezelio 1619)







Personent hodie


Gladeligh siunge wij
Frögdoms i thenna tijdh
Gudh är oss allom blijdh
Itt Barn är oss gifwit
Gudh Menniskia blifwen
Är nu född vthaff Jungfru rena Lijfwe

I Werlden föddes han
Som är Gudh så och Man
Allom han hielpa kan
Honom wij åkalle
Högst är öfwer alle
Allena han oss altidh rett hugswale

Wijse män komme tree
Skenker tå förde the
Barnet i Krubbone
Stiernan för them lyste
Wäghen hon them wijste
Tigh til prijs allena Herre Jesu Christe

Prijser Gudh i all Land
Frögdes qwinna och man
För thenna Frelsaren
Gudh hijt til oss sende
Sijn nådh til oss wende
Ty skee lof altijd honom vtan ende
Amen



(Någre Psalmer / Andelige Wijsor och Lofsonger vtsatte
af Lavrentio Jonæ Gestritio. Sv. ps. 434: Lagd på strå)







Nobis est natus hodie


I Dagh födde een Jungfrw reen
En liten son och kleen
En Segherförst alleen

Himmelen Sool Stiernor och Mån
Alle tiena then Son
och bepryda hans Thron

Ty alle wij på Jorden boo
Loffuom medh itt gladt modh
Krafftennes Konung godh

Siungom på thenne höghtijdh skön
Then Konung klaar och reen
hans Loffsång vthan meen

Skee tigh helga Trefaldigheet
och tigh sann Eenigheet
Prijß i all ewigheet.



(Andelige Psalmer och visor 1614)






Sankt Staffan han rider sina hästar till vann
Vaka med oss julanatt
Då såg han en stjärna i Österns rika land
vaka Herre med oss alla

Den stjärnan hon lyste över Betlehems stad
men mest över huset där lilla barnet var

Vad månde den stjärnan klar betyda så sann
som jag haver skådat idag i Österland

Den stjärnan den månde väl betyda det ju
I dag skall här födas en större kung än du

Är födder en konung som är större än jag
så statt upp nu du stekte hane min och gal

Den hanen var stekter och framburen på fat
han baskade vingarna så högt som han gal

Herodes han sina handskar slog uti bord
sen reste han sig från sin kongeliga stol

Herodes han gångar sig i stenstallet in
att skåda den fålen som snabbast går i spring

Han klappar den brune och han stryker den grå
den gule den lade han guldsadeln uppå

Och rider sig sen ett stycke vägene fram
då möter han Herren, så gammaler en man

Säg vart skall du rida nu så stridligen fram
Jo, rida det skall jag till Betlehems land

Säg vad skall du göra då i Betlehems stad
Förråda vår Herre så litet ett barn

Det plägar att vara väl en gammal mans sed
att när som två mötas, så talas de väl vid

Det plägar att vara väl en gammal mans sed
att när som två talas, så sätta de sig ned

Vår Herre han satte sig till jordena ned
och solen och månen han skapade därvid

Nu haver jag skapat två så dägliga ting
så skapa nu du vad du haver i ditt sinn

Herodes han satte sig till jordena ned
och ormar och slangar han skapade därvid

Nu har jag ju skapat två så gruvliga ting
jag kan varken giva dem ande eller liv

Vår Herre han räckte ut sin mildrika hand
så gav han dem liv men han gav dem ingen and

Herodes han svingade sin gångare kring
sen rider han hemåt i trav och i spring

Den visan vi sjungit nu från början till slut
Vaka med oss julanatt
Så önskar vi eder en fröjdefuller jul
vaka Herre med oss alla



(Från “Sveriges medeltida ballader” nr 39 L, N och T)






Adeste fideles


Adeste fideles, læti triumphantes:
Venite, venite in Betlehem:
Natum videte regem angelorum:
Venite adoremus, venite adoremus,
venite adoremus Dominum.

Var här, trogna, glada, triumferande!
Kom, kom till Betlehem!
Se änglars kung född!
Kom, låt oss tillbe, kom, låt oss tillbe,
kom, låt oss tillbe Herren!

En grege relicto, humiles ad cunas
vocati pastores approperant:
Et nos ovanti gradu festinemus:
Venite adoremus, venite adoremus,
venite adoremus Dominum.

Lämnande hjorden, ödmjukt till vaggan
närmar sig de kallade herdarna,
och skyndar sig till oss med jublande steg.
Kom, låt oss tillbe, kom, låt oss tillbe,
kom, låt oss tillbe Herren!

Æterni Parentis splendorem æternum
velatum sub carne videbimus:
Deum infantem pannis involutum
Venite adoremus, venite adoremus,
venite adoremus Dominum.

Den evige Faderns eviga härlighet
täckt i kött skall vi se,
den stumme Guden inrullad i trasor.
Kom, låt oss tillbe, kom, låt oss tillbe,
kom, låt oss tillbe Herren!

Pro nobis egenum et fœno cubantem
piis foveamus amplexibus:
Sic nos amantem quis non redamaret?
Venite adoremus, venite adoremus,
venite adoremus Dominum.

För oss fattig och lagd på halm,
låt oss värma honom med fromma kramar!
Vem älskar inte den som älskar oss så?
Kom, låt oss tillbe, kom, låt oss tillbe,
kom, låt oss tillbe Herren!



(John Wade 1746. Sv. ps. 122: Dagen är kommen)





Välkommen     Sida 2     Medeltidsmusik     Jul     Diverse    
Mail