TRACTUS
|
(Ps. 102:2-5, 14)
|
Domine, exaudi orationem meam,
et clamor meus ad te veniat.
|
Herre, hör min bön,
och låt mitt rop komma till dig.
|
Ne avertas faciem tuam a me:
in quacumque die tribulor,
inclina ad me aurem tuam.
|
Vänd inte bort ditt ansikte från mig.
Varje dag pressas jag.
Böj ditt öra till mig.
|
In quacumque die invocavero te,
velociter exaudi me.
|
Varje dag anropar jag dig.
Lyssna skyndsamt på mig.
|
Quia
defecerunt sicut fumus dies mei:
et ossa mea
sicut in frixorio confrixa sunt.
|
Ty
mina dagar har försvunnit som rök,
och mina ben
bränts som i en brännugn.
|
Percussus sum sicut fenum,
et aruit cor meum:
quia oblitus sum
manducare panem meum.
|
Jag har blivit slagen som hö,
och mitt hjärta har torkat,
ty jag har glömt
att äta mitt bröd.
|
Tu exsurgens, Domine,
misereberis Sion:
quia venit tempus
miserendi eius.
|
Du skall stå upp, Herre,
och ha förbarmande med Sion,
ty tiden har kommit
att ha förbarmande med henne.
|
IMPROPERIA
|
Anklagelser (Mika 6:3)
|
Popule meus, quid feci tibi?
Aut in quo contristavi te?
Responde mihi.
|
Mitt folk, vad har jag gjort dig?
Och hur har jag bedrövat dig?
Svara mig!
|
Quia eduxi te de terra Ægypti:
parasti crucem salvatori tuo.
|
Ty jag förde dig ur Egyptens land.
Du förberedde ett kors åt din frälsare.
|
Hagios o Theos. Sanctus Deus.
Hagios ischyros. Sanctus fortis.
Hagios athanathos,
eleison hymas.
Sanctus immortalis,
miserere nobis.
|
Helige Gud. Helige Gud.
Helige starke. Helige starke.
Helige odödlige,
förbarma dig över oss.
Helige odödlige,
förbarma dig över oss.
|
Quia eduxi te per desertum
quadraginta annis,
et manna cibavi te,
et introduxi in terram satis optimam:
parasti crucem salvatori tuo.
|
Ty jag förde dig genom öknen
i fyrtio år
och med manna matade jag dig
och förde dig till det bästa landet.
Du förberedde ett kors åt din frälsare.
|
Hagios o Theos. Sanctus Deus.
Hagios ischyros. Sanctus fortis.
Hagios athanathos,
eleison hymas.
Sanctus immortalis,
miserere nobis.
|
Helige Gud. Helige Gud.
Helige starke. Helige starke.
Helige odödlige,
förbarma dig över oss.
Helige odödlige,
förbarma dig över oss.
|
Quid ultra debui facere
tibi, et non feci?
Ego quidem plantavi te
vineam meam speciosissimam:
et tu facta es mihi nimis amara:
aceto namque sitim meam potasti:
et lancea perforasti
latus salvatori tuo.
|
Vad, vidare, var jag skyldig att göra
åt dig, och inte gjorde?
Jag planterade ju åt dig
mitt vackraste vinträd,
och du blev mig alltför bitter,
ty med ättika släckte du min törst,
och med en lans genomborrade du
sidan på din frälsare.
|
Hagios o Theos. Sanctus Deus.
Hagios ischyros. Sanctus fortis.
Hagios athanathos,
eleison hymas.
Sanctus immortalis,
miserere nobis.
|
Helige Gud. Helige Gud.
Helige starke. Helige starke.
Helige odödlige,
förbarma dig över oss.
Helige odödlige,
förbarma dig över oss.
|
Ego propter te
flagellavi Ægyptum
cum primogenitis suis:
et tu me flagellatum tradidisti.
|
För din skull
gisslade jag Egypten
med deras förstfödda,
och du överlämnade mig att gisslas.
|
Popule meus, quid feci tibi?
Aut in quo contristavi te?
Responde mihi.
|
Mitt folk, vad har jag gjort dig?
Och hur har jag bedrövat dig?
Svara mig!
|
Ego te eduxi de Ægypto,
demerso Pharaone
in mare Rubrum:
et tu me tradidisti
principibus sacerdotum.
|
Jag förde dig ut ur Egypten,
efter att ha sänkt Farao
i Röda havet,
och du överlämnade mig
till översteprästerna.
|
Popule meus, quid feci tibi?
Aut in quo contristavi te?
Responde mihi.
|
Mitt folk, vad har jag gjort dig?
Och hur har jag bedrövat dig?
Svara mig!
|
Ego ante te aperui mare:
et tu aperuisti lancea
latus meum.
|
Jag öppnade havet för dig,
och med en lans öppnade du
min sida.
|
Popule meus, quid feci tibi?
Aut in quo contristavi te?
Responde mihi.
|
Mitt folk, vad har jag gjort dig?
Och hur har jag bedrövat dig?
Svara mig!
|
Ego ante te præivi
in columna nubis:
et tu me duxisti
ad prætorium Pilati.
|
Jag gick före dig
i en molnstod,
och du förde mig
till Pilatus högkvarter.
|
Popule meus, quid feci tibi?
Aut in quo contristavi te?
Responde mihi.
|
Mitt folk, vad har jag gjort dig?
Och hur har jag bedrövat dig?
Svara mig!
|
Ego te pavi
manna per desertum:
et tu me cecidisti
alapis et flagellis.
|
Jag gödde dig
med manna i öknen,
och du överöste mig
med örfilar och piskslag.
|
Popule meus, quid feci tibi?
Aut in quo contristavi te?
Responde mihi.
|
Mitt folk, vad har jag gjort dig?
Och hur har jag bedrövat dig?
Svara mig!
|
Ego te potavi
aqua salutis de petra:
et tu me potasti
felle et aceto.
|
Jag gav dig att dricka
frälsningens vatten ur klippan,
och du gav mig att dricka
galla och ättika.
|
Popule meus, quid feci tibi?
Aut in quo contristavi te?
Responde mihi.
|
Mitt folk, vad har jag gjort dig?
Och hur har jag bedrövat dig?
Svara mig!
|
Ego propter te
Chananæorum reges percussi:
et tu percussisti arundine
caput meum
|
För din skull
slog jag Kananéernas konungar
och du slog mig med en käpp
på mitt huvud.
|
Popule meus, quid feci tibi?
Aut in quo contristavi te?
Responde mihi.
|
Mitt folk, vad har jag gjort dig?
Och hur har jag bedrövat dig?
Svara mig!
|
Ego dedi tibi
sceptrum regale:
et tu dedisti capiti meo
spineam coronam.
|
Jag gav dig
en konungslig spira,
och du gav mitt huvud
en törnekrona.
|
Popule meus, quid feci tibi?
Aut in quo contristavi te?
Responde mihi.
|
Mitt folk, vad har jag gjort dig?
Och hur har jag bedrövat dig?
Svara mig!
|
HYMN
|
(Venantius Fortunatus, 500-tal)
|
Pange, lingua, gloriosi
prælium certaminis,
Et super crucis trophæo
dic triumphum nobilem:
Qualiter redemptor orbis
immolatus vicerit.
|
Besjung, tunga, den ärofulla
stridens kamp,
och över korsets trofé
håll ett lysande triumftal
om hur världens frälsare
offrad segrar.
|
De parentis protoplasti
fraude Factor condolens
Quando pomi noxialis
morte morsu corruit:
Ipse lignum tunc notavit,
damna ligni ut solveret.
|
Över den den först skapade förälderns
svek bedrövades Skaparen
då det fördärvliga äpplets
tugga ledde till döden.
Då noterade han detta träd
för att det skulle lösa trädets skulder.
|
Hoc opus nostræ salutis
ordo depoposcerat:
Multiformis proditoris
arte ut artem falleret:
Et medelam ferret inde,
hostis unde læserat.
|
Detta verk har vår frälsnings
ordning fordrat:
Den månggestaltade förrädarens
list skulle gäckas med list
och skänka ett botemedel av det
varmed fienden hade skadat.
|
Quando venit ergo sacri
plenitudo temporis,
Missus est ab arce Patris
Natus, orbis conditor:
Atque ventre virginali
carne factus prodiit.
|
När den sålunda kom, de heliga
tidernas fullbordan,
blev sänd från Faderns borg
Sonen, världens skapare,
och ur det jungfruliga moderlivet,
gjord av kött, gick han fram.
|
Vagit infans inter arcta
conditus præsepia:
Membra pannis involuta
virgo Mater alligat:
Et manus pedesque et crura
stricta cingit fascia.
|
Barnet gnäller, i trånga
krubban lagd
med lemmarna inrullade i trasor
som jungfrun, modern, fäster fast,
och händerna och fötterna och benen
med strama bindlar omgjordar
|
Lustra
sex qui iam peracta,
tempus implens corporis,
Se volente, natus ad hoc,
passioni deditus,
Agnus in crucis levatur
immolandus stipite.
|
på den som med det femåriga försoningsoffret
sex gånger nu redan genomlevt,
fullgörande kroppens tid,
frivilligt, född till detta,
blir överlämnad till lidandet,
ett lamm som upplyfts på korsets
stam för att offras.
|
En acetum, fel, arundo,
sputa, clavi, lancea:
Mite corpus perforatur,
sanguis unde profluit:
Terra, pontus, astra, mundus,
quo lavantur flumine.
|
Se ättikan, gallan, isopstjälken,
spottet, spikarna, lansen.
Den mjuka kroppen genomborras.
Blod flyter ur den.
Jorden, himlen, stjärnorna, alltet
tvättas av detta flöde.
|
Crux fidelis, inter omnes
arbor una nobilis:
Nulla talem silva profert,
fronde, flore, germine.
Dulce lignum, dulce clavo,
dulce pondus sustinens.
|
Trogna kors, bland alla
träd unikt förnämt:
Ingen skog frambär sådan
grönska, blomma, frukt.
Ljuva trä, ljuva spik,
bärande ljuv börda.
|
Flecte ramos, arbor alta,
tensa laxa viscera,
Et rigor lentescat ille,
quem dedit nativitas:
Ut superni membra Regis
miti tendas stipite.
|
Böj grenarna, höga träd,
slappna av dina spända muskler,
och låt den stelhet mjukna
som du fått av födseln,
så att den högste Konungens lemmar
du milt kan sträcka ut på stammen.
|
Sola digna tu fuisti
ferre sæcli pretium,
Atque portum præparare
nauta mundo naufrago:
Quem sacer cruor perunxit,
fusus Agni corpore.
|
Du var ensam värdig
att bära världens lösen
och förbereda hamn,
som styrman åt en skeppsbruten värld,
som det heliga blodet översköljt,
utgjutet ur Lammets kropp.
|
Æqua Patri Filioque,
inclito Paraclito,
Sempiterna sit beatæ
trinitati gloria;
Cuius alma nos redemit
atque servat gratia. Amen.
|
Åt både Fadern och Sonen,
och den berömde Hjälparen,
må ständigt vara den saliga
treenighetens lov,
vars hulda nåd återlöser
och tjänar oss. Amen.
|