På Åland finns en speciell typ av vitsar som är uppbyggda som ett slags fiktiv dialog, där man till att börja med nämner ett namn två gånger (och det behöver inte vara namnet på någon specifik eller närvarande person, även om det naturligtvis kan vara det), och namnet skall ha ett tillagt “-i” på slutet. Så ber man denna person om något, föreslår att den skall göra något, eller något liknande, och avslutningsvis “svarar” denna fiktiva eller reella person (alltså genom att man lägger ett svar i dennes mun, dock utan att förställa rösten eller härma på något sätt, hela vitsen dras i samma tonfall) och avböjer eller undanber sig förslaget, och skyller på något lekamligt, mentalt, känslomässigt eller socialt tillkortakommande, eller något dylikt. Alltså, till exempel: “Rolfi, Rolfi, ska du hänga med ut på havet? -Nej, jag har faster på besök.” Antalet variationer är snart sagt oändligt, men de följer alltid samma mönster.

---