|
Regenterna i denna ordning: Alexander, Pto- lomæus Soter, som efter Alexanders död först bemäktigade sig styrelsen öfver Judæen, Pto- lomæus Philadelphus, Ptolomæus Euergetes, Ptolomæus Philopator, Antiochus den Store, som var Macedoniske Konungen öfver Syri- en och ryckte styrelsen öfver Judæen från Ptolomæerne e) Seleucus Philopator och An- tiochus Epiphanes. Om nu de fyra babylo- niske Regenterna och de ellofva persiska til- läggas dessa åtta macedoniska, skall hela an- talet uppgå till 23, som svarar emot andra klassens antal. Den tredje och sista klassen består en- dast af Tolf, hvilka åter äro Furstar af de- ras egen Nation. Den förste af dessa var Matthias, fader till Judas Maccabæus, hvilken befriade sitt land från det slafveri och den ogudaktighet, hvari det blifvit försatt af An- tiochus Epiphanes. Josephus säger om ho- nom: Parelthon de tes eupragías eis dyna- steian, kai dia ten apallagen ton allothu- e) Historieskrifvarne hafva tviflat, huruvida Antio- chus, som eröfrade Judæen, under det Ptolemæus Epiphanes var ett barn, någonsin verkligen åter- ställde det till honom sedermera. Det synes, så- som han icke hade gjort det. Se Prideaux's Con- nection vol u. p. 150. Men denna fråga ändrar icke vår åsigt; ty antalet blir detsamma, om vi sätta Ptolomæus Epiphanes i stället för Antio- chus och börja Syriska Konungalängden med Se- leucus Philopator, hvilken oemotsägligen rege- rade der. |
lon arxas ton ??pheteron echonton, teleuta I??da to presbytato ton paidon kataliton ton arxen. De Bello Judaico lib. 1. Cap. 1. Se- dan han genom sin framgång och i följd af de utländska Regenternes utdrifning erhål- lit makten öfver sitt folk med deras fria samtycke, afsomnade han, lemnande styrel- sen till Judas, den äldste af sina efterlef- vande söner. Honom efterträdde således Ju- das Maccabæus, Jonathan, Simon, Johannes Hyrcanus, Aristobolus, Alexander Jannæus, Alexandra hans enka, Aristobolus, Hyrcanus, Antigonus och Herodes. Herodis regering var ganska långvarig och räckte i 34 år, och synes det sannolikt, att Enochs bok blifvit skrifven i början af hans regering. Hade författaren lefvat till denna tid, och sett slutet af Herodis efter- trädare, skulle han ej hafva inskränkt antalet af de inländske furstarne till tolf efter Mace- doniernas utdrifvande, äfven om vi förmoda honom hafva börjat räkningen med Judas Mac- cabæus i stället för Matthias. Ty efter He- rodis den Stores död blef det rike, hvaröfver han regerade, deladt i tre delar, nemligen: Archelaus a), som regerade öfver egentliga a) Men när han hörde, att Archelaus var rådande i Judeska landet i sin faders Herodis stad, räddes han fara dit; och fick befallning af Gud i söm- nen, och for in uti Galilee landsändar, Matth. 2: 22, hvarest Herodes Antipas regerade. Se Luce 3 kap. |