|
96
lingsställe, snöns samlingsställe, molnens sam- lingsställe och sjelfva det moln, hvilket fort- for öfver jorden före verldens skapelse. 4. Jag såg äfven månans tillhåll, hvari- från månarne kommo, hvarthän de framgin- go, deras herrliga återgång, och huru den ena blef mer lysande än den andra. Jag gaf akt på deras präktiga tilltagande, deras oföränder- liga tilltagande, deras afsöndrande och oförmin- skade tilltagande, deras ömsesidiga trohet vid en obrottslig ed; deras framskridande före solen och deras benägenhet för den väg, som blifvit bestämd för dem, med lydnad för andarnes Herres befallning. Väldigt är hans namn från evighet till evighet. 5. Härefter märkte jag, att månans både dolda och uppenbara väg, likasåväl som dess vägs framgång, fulländades derstädes genom dag och genom natt, under det alla med hvar- andra sågo emot Andarnes Herre, prisande och lofvande utan uppehåll, emedan lof för dem är hvila, ty i den lysande solen är der en be- ständig öfvergång till välsignande och till för- bannelse. 6. Loppet af månans väg till de rättfär- dige är ljuset, men till syndare är det mör- ker, i Andarnes Herres namn, som skapade en skillnad imellan ljus och mörker, och åtskil- jande menniskornas andar förstärkte de rätt- färdigas andar, i sin egen rättfärdighets namn. 7. Och ängelen hindrar icke detta, ej hel- ler
|
97
ler är han begåfvad med makt att hindra det, ty domaren ser dem alla och dömer dem alla i sin närvaro. den, hvarest hon kunde bo; hennes boning är derföre i himmelen. 2. Visheten gick ut för att bo ibland menniskornas söner; men hon erhöll icke nå- gon boning. Visheten återvände hem och sat- te sig mitt bland änglarna. Men efter hen- nes återkomst, som ogerna fann en boning, gick orättvisan ut och bodde ibland dem så- som regn i öknen och såsom dagg i ett tör- stigt land. stjernor. Jag märkte, att Han kallade dem alla vid deras tillbörliga namn, och att de hörde. I en rättvis vågskål såg jag, att Han vägde ut, jemte deras ljus, äfven vidden af de- ras rum och dagen för deras synligblifvande och för deras förändringar. Sken frambragte sken; och deras öfvergång var till änglarnes och de trognas antal. 2. Då frågade jag ängelen, som följde med mig och förklarade för mig dolda ting, hvilka deras namn voro. Han svarade: en lik- nelse af dessa har Andarnas Herre visat dig. |