Under medeltiden byter man oftast inte år den 1:a januari, utan det vanligaste är att man gör det juldagen, Marie bebådelse, eller påsk. Här följer några exempel på när man kan ha nyår, och när och var man tillämpar respektive dag. Att jag börjar uppställningen med 1:a januari innebär självklart inget ställningstagande från min sida. Dessutom vill jag inte ta något som helst ansvar för om uppgifterna skulle vara riktiga: De verkar en smula motsägelsefulla ibland, men jag antar att det är i överensstämmelse med den s k “verkligheten”. Rätta mig om jag har fel.

1:a januari
Större delen av Tyskland till 700-talet, där man inte använder 1:a mars; i Norden verkar juliansk kalender ha använts från 6-700-talet; Gregorius av Tours ibland, när han inte använder 1:a mars; Venedig under tidig medeltid, utom för juridiska dokument; Pickardiet från slutet av 1200-talet; Schweiz fr o m 1300-tal; ej vanligt före 1500-talet.

1:a mars
Gregorius av Tours, när han inte använder 1:a januari; Konciliet i Verdun 755; Frankrike till ca 800; delar av Tyskland under 4-900-talen, där man inte använder 1:a januari, men allmänt under 900-1100-tal; Tassoli av Bayern, 700-tal; Fredergarius, 700-tal; Benevento 1100-tal; Sicilien till 1200-tal; Spanien t o m 1300-tal, utom de delar som använde 25:e mars; Schweiz t o m 1300-tal.

18:e mars
Liège och Trèves år 1101.

25:e mars f. kr.
Arles, Burgund och Norra Italien från sent 800-tal; Påvar 1088-1145; Pisa, Lucca, Sienna och Lodi till 1700-talet.

25:e mars e. kr.
Alltså förskjuten ett år i förhållande till ovanstående, och betydligt vanligare: Frankrike 800-900-tal; Fleury, Cluniac, Poitiers, Cistercienser från 1000-talet; Påvar från 1098 t o m 1600-tal; Toscana och Florens under hela medeltiden till 1700-talet; Sicilien 1100-1400-tal; England under hela medeltiden, fram till 1700-tal; delar av Frankrike till 1300-tal; Aragon, Kastilien och Segovia till 1300-talet, parallellt med 1:a mars.

Påskafton
Delar av Frankrike under 1000-talet.

Påskdagen
Konsiliet i Tours 755; Frankrike 996-1051; Philip Augustus 1180-1223; Engelska kyrkliga dokument, parallellt med 25:e mars; Holland och Flandern; Gelasius 1118-1119; Köln, 1300-tal; Frankrike 1300-tal.

Långfredagen
Delft, Dordrecht och Brabant under 900-talet.

1:a maj
Annales Pitaviennes, 700-tal.

1:a juli
Sicilien mot slutet av medeltiden och fram till 1600-talet.

12:e augusti
Någon förekomst i Danmark under tidig medeltid.

1:a november
Keltisk kalender till 1100-tal.

25:e december
Vanligt förekommande överallt, även tillsammans med andra tideräkningar. Allmänt i bl a i Frankrike och England under hela medeltiden, i England t o m 1600-talet; Påvar 900-1600-tal.

---

Källor:

A Handbook of Dates for students of British history, från Cambridge University Press.

Hermann Grotefend: Taschenbuch der Zeitrechnung, Hannover-Leipzig 1891-1898, s 11 ff, som jag hittade ett utdrag ur, nånstans på nätet, och som finns bl a på Astrologisk databank och Inner Guide Meditation Center

---