Insignis est figura

Insignis est figura
quam adinvenit aries
cunctorum flos camporum,
mundum vocando vetulam
gressu mirabilem.

Ambigua statura
cuius rugosa facies,
asperitas membrorum,
vitæ presentis formulam
monstrat instabilem.

Constat cunctis certissime
iam toties expertum
quod defluit citissime
finem habens incertum,
hanc ergo credas fabulam
rem tam probabilem.

Märkt är gestalten
som Väduren finner (frambringar),
alla fälts blomma,
åldrad, ska den kalla världen
märklig, efter sin gång.

En tvetydig gestalt
vars rynkiga ansikte
(och) lemmars knotighet
det nutida livets (regel-)formulär
det demonstrerar som något instabilt.

Det står fast för alla, säkert,
redan så ofta erfaret,
att det som flyter bort, å det snabbaste,
har ett ovisst slut.
Därför bör du tro denna fabel
(vara) en så sannolik (trovärdig) sak.

O quam multa promittit,
longam vitam, divitias,
Favores & honores,
tandem in fine decipit
Te fallibiliter.

Nam nudum te dimittit
ad maximas miserias,
Dolores & horrores,
corpus dum terra suscipit
Miserabiliter.

Possessio disrumpitur
hæredes per carnales,
Et anima demergitur
ad pœnas infernales,
Scito quis ista recipit
iam satis graviter.

Å, så mycket det lovar:
långt liv, rikedom,
förmåner, ära,
ända tills, till slut, det sviker
dig, bedrägligen.

Ty det sänder dig naken
till maximala eländen,
smärta och skräck
när jorden tar emot kroppen
beklagligen (jämmerligen).

Egendomar fördärvas
av köttsliga arvingar
och själen sänks ner
till infernaliska plågor.
Vet, att den får igen
så det räcker, tungt.

Quam miser es avare
qui non vis Deo credere,
Nec in eum sperare,
qui diligis terrestria
Spernens cœlestia.

Prædico tibi clare,
quod cito debes perdere
Quæ congregas avare,
teque cum violentia
Tollit mors impia.

Versutias, astutias
persolvis cum usura,
Post carnisque delitias
quas possides cum cura,
Traheris ad supplicia
semper manentia.

Hur eländig är du, girige
som inte vill tro på Gud
och inte hoppas på honom,
du som älskar det jordiska,
föraktande det himmelska.

Jag säger dig, klart,
att snabbt tvingas du överge
det du samlar girigt,
och dig med våld
bortrycker den hänsynslösa döden.

Listigheter, slugheter
får du lösa med ränta
och efter köttets njutningar
som du besitter med omsorg
släpas du till botgöringar,
ständigt förblivande.

Si tamen vis salvari,
innixus Christi Sanguine,
Dum tempus indulgetur,
pietatis operibus
Insta fideliter.

Misericors placari
Pater potest facilime,
Si tamen exoretur:
nam lachrymis & precibus
flectitur dulciter.

Nam si conversus fueris
corde simul & ore,
Tuaque libens dederis
divino cum amore,
Vere cum sanctis omnibus
vives feliciter.

Men om du vill räddas
stödd på Kristi blod
medan tid gives,
med fromhetens gärningar
stå troget.

Eftersom han är barmhärtig, blidkas
kan Fadern, å det lättaste,
om han bara bönfalles,
ty av tårar och böner
böjs han ljuvt.

Om du har blivit omvänd
till hjärtat såväl som till munnen
och dina (egendomar) villigt du gett bort
av gudomlig kärlek,
sannerligen, med alla helgon
skall du leva lyckligt.






















Välkommen             Sida 2             Medeltidsmusik             Piæ Cantiones
Maila mig!