Följande uppställning är från Hagiographies vol II av Carlé och Fröjmark. Den tar upp textutgåvor av officier och annat, och jag har försökt komplettera den där så varit möjligt. Som vanligt anger man inte om det finns musik till (“De här strecken med pluppar på? Musik? Vad är det? Sånt som låter? Nej, all tillgänglig forskning har visat att de bara är dekoration”). Sålunda har man t ex inte nämnt att Piae Cantiones finns utgiven med musik, utan bara hänvisat till Analecta hymnica, där det inte nämns något om musik heller.


ANNA SJÄLV TREDJE
Officium: Felix orbis felix hora av Nils Hermansson, utg efter Breviarium Lincopense (1493) av Peters (1950-58), s 553-558.


ANSGAR (801-865)
Officium av Nils Hermansson, utg efter Breviarium Lincopense (1493) av Peters (1950-58), s 593-597. I Moberg Die liturgischen Hymnen del I står det att hymnerna till vesper och laudes, Ansgari pater optime och Vidit puer Ansgarius, finns i A182, C435, C422, C463, C23, A102, C21 och C479, och att Vidit puer Ansgarius dessutom finns i Fr 91 och Gb. På s 88 talas det om Fragment 91 som innehåller lite musik. På s 89 finns musik till antifonerna till laudes från fragment 91. Jag vet inte om det finns någon mer musik bevarad, eller om allt det övriga strök med under den glada utrotningen.


HELIGA BIRGITTA (d. 1373)
Officium: Rosa rorans bonitatem (1374?) av Nils Hermansson, utg av Schück: Rosa rorans (1893), s 36-53.

Officium: Birgitte matris inclite (1376) text Birger Gregersson, musik Julian von speyer, utg av Undhagen (1960), s 177-237.

Bägge dessa i ny utgåva av Ann-Marie Nilsson på Edition Reimers.


BOTVID
Det finns ett officium i Liber ecclesie Torsan (1200-t.), Kammararkivet, Cod. fragm. br. mi. 1. som är utgivet av Önnerfors: Botvidoffizium (1970) s 149-165.

Officium: Triumphantis milicie av Birger Gregersson, utg av Önnerfors: Offiziendichtung (1977) s 261-262.

Sekvens: Celi chorus esto gaundens, av Nils Hermansson, utg efter Missale Strengnense (1487) av Önnerfors: Offiziendichtung (1977) s 258.

Sekvens: Almi patris merita, utg efter Liber ecclesie Torsan av Önnerfors: Offiziendichtung (1970) s 164.


BRYNOLF
Officium: Brinolphi patris merita utg efter Breviarium Scarense (1498) av Lundén: Sankt Brynolf (1946) s 24-35.

Det finns också en mässa, utgiven av Lundén: Sankt Brynolf (1946) s 35-37. Innehåller en sekvens: Pastor bone.


DAVID AV MUNKTORP
Officium: Ardens verbo martir voto utg efter Breviarium Arosiense av Lundén: Sankt Ansgars (1946) s 173-181.

Det finns också ett outgivet officium, omnämnt av Schmid: Eskil (1931) s 111, Andersson-Schmitt, Hallberg & Hedlund (1988-95) 5, s 261.

Sekvens: Ante mundum mundum scivit, utg av Blume i Analecta Hymnica 42 (1903) s 191-192, och efter "Graduale Svecium" (Graduale arosiense?) av Lundén: Sankt Ansgars (1946) s 181-182.

I Graduale arosiense finns också ett Alleluia med vers.


ERIK
Officium: Assunt Erici regis sollemnia utg efter Breviarium Upsalense av Gallén och Lundén (1960) s 27-39.

Opem Cristi flagitat, Nokturner av Nils Hermansson, utg av Gallén och Lundén (1960) s 40-42.

Bägge dessa finns i ny utgåva av Ann-Marie Nilsson på Edition Reimers.

Det finns också en mässa i Missale upsalense, utg av Gallén och Lundén (1960) s 43-47. Innehåller en sekvens, Gratulemur dulci prosa.


ESKIL
Officium: Eskille flos presulum av Brynolf, finns bl a i Breviarium Scarense (1498), Breviarium Upsalense (1496), A 56 på Kgl Biblioteket, Codex Laurencii Odonis (ca 1400, Sächsische Landesbibliothek i Dresden, A 182), och i Breviarium Stregnense, utg av Lundén: Brynolf Algotssons (1946) (s 90-102).

Det finns också en mässa, Grex suspirat humilis, utg av Lundén: Brynolf Algotssons (1946) s 102.


HELENA FRÅN SKÖVDE, (1200-tal)
Officium: Salve decus patrie av Brynolf Algotsson, utg efter Codex Laurencii Odonis och Breviarium Scarense av Lundén: Sveriges (1983) s 103-119, och efter Kgl Bibl:s A 56, Historiale diocesis Aboensis (ca 1500) av Aliniemi: Zur Kenntnis (1957) s 161-173.

Det finns också en mässa, Helena Westgocie decus, utg av Lundén: Sveriges (1983) s 120-121, som innehåller en sekvens, Voce dulcis melodie.


BISKOP HENRIK (1100-tal)
Officium: Gaude cetus fidelium Henrici natalicium, utg efter Codex Laurencii Odonis av Meinander (1898) (s 137-151), och efter Kgl Bibl A 56, Historiale diocesis Aboensis, av Maliniemi: Zur Kenntnis (1957) s 44-61.

Translationsofficium: Gaude cetus fidelium nova per hec sollenia, utg efter Kgl Bibl A 56 av Maliniemi: Zur Kenntnis (1957) (s 44-61).

Sekvens: Cetus noster letus esto, utg efter Missale Aboense (1488) av Meinander (1898) s 149-151.

Translationssekvens: Ecce magnus presbiter, utg efter ett supplement till Missale Aboense (1488) av Blume i Analecta Hymnica 42 (1903) s 217-218.

Sång: Ramus virens olivarum i Piae Cantiones (1582), utg av Dreves i Analecta Hymnica 45b (1904) s 153-154.


INGRID AV SKÄNNINGE (d. 1282)
Sekvens: Caritatis iacula i Uppsala universitetsbibliotek A 513, utg av Gallén: Les causes (1937) s 32-36. Se också Haapanen (1922-32) 1, s 136.


JOSEF, JESU PLASTPAPPA
Officium: Gaude Joseph fili David (Joseph exortus regia), utg efter Breviarium Strengnense (1495) av Klemming: Hymni (1885) s 93-105, och efter Breviarium Lincopense (1493) av Peters (1950-58) s 619-624. Se också Schmid: Franziskanische (1937-38) 2, s 78-88.


KATARINA AV VADSTENA
Birgittas dotter, d. 1381-1383
Officium: Letare Syon filia av Johannes Benechini, munk i Vadstena, d. 1461. Utg efter Kgl Bibl A 92, Breviarium Birgittinum monasterii Gnadenberg (1465-1505) av Klemming: Hymni, Addimenta (1885?) s 74a-k.

Officium: Salve mater inclita i Kgl Bibl A 35: Collectarium Danicum (monasterii Mariager? 1400-tal?) f 44r, outgivet så när som på första antifonen.

Sekvens: Recensemus in hac die, utg av Klemming: Hymni (1885) s 75-77.


NILS HERMANSSON,
biskop i Linköping, d. 1391
Officium: Christo sit pia laus av Hans Brask (han med brasklappen), utg efter Historia sancti Nicolai episcopi Lincopensis, tryckt i Söderköping 1523, av Benzelius (1709) s 109-114. Faksimil av 1523-trycket av Klemming: Fotolitografiska (1870).

Musiken finns i Liber ecclesie enebyensis (Liturgik rar) på Musikaliska akademins bibliotek.


SVERIGES SKYDDSHELGON
Officium: Iocundare mater ecclesie (1474) utg efter Breviarium Upsalense (1496) av Lundén: Officiet (1952) s 129-147, och efter Kgl Bibl A 56 (Historiale diocesis Aboensis, ca 1500) av Maliniemi: Zur Kenntnis (1957) s 133-147.


BISKOP SIGFRID (1000-talet)
Officium: Celebremus carissimi 1, utg efter Liber ecclesie Torsan, Stockholm, Kammararkivet, Cod. fragm. br. mi. 1. (1200-tal) av Önnerfors: Hauptfassungen (1968) s 64-82, efter Breviarium Lincopense (1493) av Peters (1950-58) s 602-607, och efter Breviarium Upsalense (1496) i SRSMA 2:1 s 373-376.

Officium: Celebremus carissimi 2 av Brynolf Algotsson (d. 1317), utg efter Breviarium Scarense (1498) och Codex Laurencii Odonis (ca 1400), Sächsische Landesbibliothek i Dresden, A 182, av Lundén: Sveriges (1983) s 64-73.

Officium: Sanctus Sigfridus (1300-tal), med prolog Ad hoc sanctorum patrum gesta, utg efter Codex Laurencii Odonis av Önnerfors: Hauptfassungen (1968) s 83-117.

---

FÖRFATTARE
Birger Gregersson föddes 1327 av en nobel familj i Uppland. Han studerade i Paris och/eller Orléans. 1367 ärkebiskop i Uppsala. Dog 1383. Skrev bl a officierna Birgitte matris inclite till Birgitta, och Triumphantis milicie till Botvid.

Borgehammar: Birgittabilden (1993). Önnerfors: Zur Offiziendichtung (1977) s 236-238. Undhagen ed.: Birger Gregerssons Birgitta-officium (1960) s 10-31, 267-270.


Brynolf Algotsson, av aristokratisk familj i Västergötland, studerade i Paris. Biskop i Skara 1278, dog 1317. Uppfattades som helgon av Birgitta. Translation 1492. Tillskriven officier till Eskil, Helena av Skövde, och ibland också Sigfrid, dock omdebatterat.

SRSMA 3:2 s 138-185. Milveden: Brynolphus-Kritik (1972). Önnerfors: Hauptfassungen (1968) s 28, 39. Tysk: Brynolf Algotsson (1995).


Johannes Benechini, från Öland, gick i Birgittaklostret i Vadstena 1416, sakristan 1436. Dog 1461. Enligt Diarium Vadstenense, Vadstenaklostrets minnesbok, skrev han bl a officier till Simeon, Joakim, jungfru Marias systrar, och Birgittas dotter Katarina, men enbart det senaste är bevarat.

Gejrot ed.: Diarium Vadstenense (1988) s 172, 197, 202, 238, 239f. Silfverstolpe: Klosterfolket i Vadstena (1898-99) s 128.


Nils Hermansson, född i borgerlig familj i Skänninge i Östergötland. Personlig vän till Birgitta. Studerade i Paris. 1375 biskop i Linköping. Dog 1391. Mirakler vid graven 1401. Translation 1515. Officier till sankta Anna, Ansgar, och Birgitta, och två nokturner till Erik.

Schück: Två svenska (1895) s 313-332. Lundén: Sankt Nikolaus (1963). Önnerfors: Offiziendichtung (1977) s 236-238. Schück: Nicolaus Hermanni (1988).

---

LITTERATUR
Analecta hymnica medii aevi, 55 band, ed av Clemens Blume och Guido Maria Dreves. Lepizig 1886-1922. Finns i nyutgåva. Saknar uppgifter om musiken.

Andersson-Schmitt, M, Hallberg, H, och Hedlund, M: Mittelalterliche Handschriften der Universistätsbibliothek Uppsala. Katalog über die C-Sammlung, 1-8, Uppsala 1988-95 (Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis, 26).

Benzelius, E: Monumenta historica vetera ecclesiae Sveogothicae, Upsaliae, 1709.

Borgehammar, Stephan: Birgittabilden i liturgin, i Härdelin, A, och Lindgren, M, ed: Heliga Birgitta - budskapet och förebilden. Föredrag vid jubileumssymposiet i Vadstena 3-7 oktober 1991, Stockholm 1993, s 299-310 (Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Konferenser, 28).

Gallén, J, och Lundén, T: Sankt Erik konung, Stockholm, 1960 (Svenska katolska akademiens handlingar, 2). Saknar uppgifter om musiken.

Gallén, J: Les cause de sainte Ingrid et des saints suédois au temps de la Réforme, i Archivum fratrum praedicatorum, 7, 1937, s 5-40.

Geete, R, ed: Svenska böner från medeltiden, Stockholm 1907-09 (Samlingar utgifna af Svenska fornskrift-sällskapet, 38).

Gejrot, C, ed: Diarium Vadstenense. The Memorial Book of Vadstena Abbey, Stockholm, 1988 (Studia Latina Stockholmiensia, 33).

Haapanen, T: Verzeichnis der mittelalterlichen Handschriftfragmente in der Universitätsbibliothek zu Helsingfors, 1-3, Helsignfors 1922-32 (Helsingin yliopiston kirjaston julkaisuja, 4, 7, 16).

Helander, Sven: Ansgarskulten i Norden. Bibliotheca theologiae practicae/Kyrkovetenskapliga studier 45. Stockholm 1989.

Klemming, G. E, ed: Fotolitografiska aftryck af svenska palaeotyper (Stockholm 1870).

Klemming, G. E, ed: Hymni, sequentiae, et piae cantiones in regno Sueciae olim usitate. Sancti Sueciae (Holmiae 1870).

Klemming, G. E, ed: Hymni, sequentiae, et piae cantiones in regno Sueciae olim usitate. Sancti Sueciae. Addimenta (Holmiae 1885?).

Lundén, T, ed: Sankt Nikolaus av Linköping kanonisationsprocess. Processus canonizacionis beati Nicolai Lincopensis, Stockholm, 1963.

Lundén, T: Brynolf Algtossons samlade diktverk, i Credo. Katolsk tidskrift, 27, 1946, s 73-124.

Lundén, T: Officiet för Sveriges skyddshelgons fest, i Credo. Katolsk tidskrift, 33, 1952, s 127-147.

Lundén, T: Sankt Ansgars, Sankt Botvids och Sankt Davids officier, i Credo. Katolsk tidskrift, 27, 1946, s 149-183.

Lundén, T: Sankt Brynolf, biskop av Skara. 2. Hans eftermäle, i Credo. Katolsk tidskrift, 27, 1946, 15-39.

Lundén, T: Sveriges missionärer, helgon och kyrkogrundare. En bok om Sveriges kristnande, Storuman, 1983.

Maliniemi, A, ed: Zur Kenntnis des Breviarium Aboense. Cod. Holm. A 56, Helsinki, 1957 (Documenta historica edidit Academia scientiarum Fennica, 9).

Meinander, K, ed: S. Henriks officium, i Finska kyrkohistoriska samfundets protokoll och meddelanden, 1, 1892-97, tryckt 1898, s 133-151.

Milveden, I: Neue Funde zur Brynolphus-Kritik, i Svensk tidskrift för musikforskning, 54, 1972, 5-51.

Peters, K, ed: Breviarium Lincopense, Lund, 1950-58 (Laurentius Petri sällskapets urkundsserie, 5). Ren textutgåva, saknar uppgifter om ev musik om sådan finnes, jag har inte sett den i original eller faksimil.

Schmid, T: Eskil, Botvid och David. Tre svenska helgon, i Scandia. Tidskrift för historisk forskning, 4, 1931, s 102-114.

Schmid, T: Franziskanische Elemente im mittelalterlichen Kult Schwedens, 1-3, i Franziskanische Studien, 24, 1937, s 59-86; 25, 1938, s 65-88, 134-161.

Schück, H: Nicolaus Hermanni, i Svenskt biografiskt lexikon, 26, 1988, s 602-606.

Schück, H: Rosa rorans. Ett Birgittaofficium, i Lunds universitets årsskrift, 28:4, 1891/92, tryckt 1893, s 29-53 ( = Meddelanden från det literaturhistoriska seminariet i Lund, 2)

Schück, H: Två svenska biografier från medeltiden, i Antiquarisk tidskrift för Sverige, 5, 1895, s 295-475.

Silfverstolpe, C: Klosterfolket i Vadstena. Personhistoriska anteckningar, Stockholm 1898-1899 (Skrifter och handlingar utgifna genom Svenska autograf sällskapet, 4).

SRSMA = Scriptores rerum sveciarum medii aevi. T. 1 edidit Ericus Michael Fant, Upsaliae, 1818. T. 2 ediderunt et illustrarunt Ericus Gustavus Geijer et Johannes Henricus Schröder, Upsaliae, 1828. T. 3 edidit et illustravit Claudius Annerstedt, Upsaliae, 1871-76.

Tysk, K.-E, ed: Brynolf Algotsson. Scenen, mannen, rollen, Skara, 1995.

Undhagen, C.-G, ed: Birger Gregerssons Birgitta-officium, Uppsala, 1960 (Samlingar utgivna av Svenska fornskriftsällskapet, ser. 2:6). Innehåller musiken i ett väldigt väldigt väldigt dåligt faksimil.

Önnerfors, A: Das Botvidoffizium des Toresundbreviers, i Eranos. Acta philologica suecana, 67, 1969, tryckt 1970, s 144-165.

Önnerfors, A: Die Hauptfassungen des Siegfriedsoffiziums. Mit kritischen Editionen, Lund, 1968 (Skrifter utgivna av Vetenskapssocieteten i Lund, 59).

Önnerfors, A: Zur Offiziendichtung im schwedischen Mittelalter. Mit einer Edition des Birger Gregersson zugeschribenen 'Offizium s. Botuidi', i Önnerfors, A: Mediaevalia. Abhandlungen und Aufsätze, Frankfurt am Main etc., 1977, s 221-266, 397-414 (Lateinische Sprache und Literatur des Mittelalters, 6).

---

MUSIKEN
På Edition Reimers finns Eriksofficiet utgivet av Ann-Marie Nilsson, och snart kommer också Birgitte matris inclite och Rosa rorans.

I Undhagens bok finns faksimil ur Codex Laurencii Odonis (ca 1400), Sächsische Landesbibliothek i Dresden, A 182, som innehåller både läsningar och musik. Jag vet dock inte vad den innehåller för övrigt.

På Musikaliska akademins bibliotek finns Liber ecclesie enebyensis, som bl a innehåller musik till officierna till Katarina, Nikolaus, jul, kyndelsmäss, kyrkoinvigning, Nils Hermansson, Sigfrid, Marie beb, påsk, Kristi himmelsfärd, Helge And, Kristi Kropp, Johannes döparen, Pär & Pål, Maria Magdalena, Olav, Laurentius, ärkeängeln Mikael, alla helgon, och Marie himmelsfärd. Dock saknas det några blad i början och i slutet. Den här handskriften är skriven i och för Linköping 1526, och innehåller officiet till Nils Hermansson, skrivet av Hans Brask, och vem var ärkebiskop i Linköping 1526? Jo, Hans Brask! Jag har dock inte sett om någon skulle ställt sig frågan om handskriften skulle kunna vara av hans hand.

Bygdeåboken från Bygdeå och 1500-talet, innehåller bl a musik till officierna till Eskil, Johannes döparen, Petrus, visitatio, Maria Magdalena, Olav, Laurentius, assumptio, nativitas BMV, korsupphöjelsen, Birgitte matris inclite, alla helgon, Martin, Klemens, Katarina, Andreas, Nikolaus, Anna, jul, Henrik, Paulus, kyndelsmäss, Sigfrid, palmsöndag, långfredag, Kristi himmelsfärd.

---