En tur runt Vassunda II
med bilder och förklaringar
Alla bilder är © Geoffrey Metz, och de är inte manipulerade eller "förstärkta" på något sätt. De är förminskade till en 16-del i browsern, men om man klickar på dem öppnas de i ett nytt fönster (man kan också högerklicka, "View Image", "Open Image in New Window" eller liknande) så får man se dem i sin fulla prakt. Så här ser A-sidan ut:
Texten börjar strax under vänstra kortsidan, och här ser man den i närbild:
Detta är slutet av texten, riistu, och sedan början, b. Om detta hade varit mitt i texten hade den svängt runt hörnet som på andra kortsidan, och inte låtit den spåra ut sådär. Här är samma hörn från en lite annan vinkel:
istu resp bin
Man ser att t och u använder sig av den lodräta stapeln i b som övre horisontalstreck, och därför måste b:et ha funnits där först. Vi fortsätter runt blecket:
Texten är betydligt tunnare ristad i början än mot slutet. Det kanske kan vara något som tidens tand åstadkommit, men det kan väl också vara så att den som ristade tryckte hårdare vartefter, ungefär som när man blir trött och irriterad. Fler tecken på irritation finns på andra sidan blecket.
bintika
(bin)tikaþ t
þ ser i förstone ut som om den skulle vara förstärkt med en extra böj, men denna i sin tur ser lite egenartad ut, inte som en skåra utan lite som ett dike mellan två parallella åsar. Kanske en naturens nyck.
(binti)kaþ te bu
Det är alltså inte det där strecket som man ser strax till höger om t som är e, det där strecket som går lite diagonalt, ner lite till vänster och upp lite till höger. Nej, e:s lodräta streck ligger precis mitt emellan t:s och b:s och är omgivet av en såndär från sidorna tillplattad ring av vilken man kan se den övre vänstra och nedre högra delen.
(bintika)þ te burk
Att det är ett b ser man mest om man jämför det med hur andra b och r ser ut. Av r:et ser man nästan hela runan, inklusive en bit av högra benet upp till knät, och dess lite rakare och kantigare form är representativ, precis som b:ets lite rundare. Man kan också lägga märke till att r:ets övre böj är lite större än b:ets, säkerligen på grund av att b:et måste få plats med en hel böj där r bara behöver plats för ett litet rakt streck.
(bintikaþ te b)urker te
Av t ser man översta biten av huvudstaven och de två bistavarna. Den högra ligger i den svarta färgen. Av e ser man det översta fragmentet av huvudstaven, och ett fragment mitt emellan den uppochnedvända röda 1:an och kolonet.
(bintikaþ te burke)r teus bat
Här ser man t:s högra bistav i den svarta 2:an lite tydligare. Av u ser man den översta lilla vinkeln där huvudstav och bistav möter varandra, och ett fragment av huvudstaven mellan den uppochnedvända röda 7:an och 1:an. Resten av u:et ser man som en upphöjning. Det verkar ibland som att ärgen först får tag på sidorna av ett snitt, och sedan ärgar ner på ena eller bägge sidorna om det. Om man tittar på t:et kan man se den nedre delen av huvudstaven som en likadan upphöjning.
Beträffande e kan man också se huvudstaven som en upphöjning, och det kanske är möjligt att några av upphöjningarna till höger om huvudstaven skulle kunna vara rester av övre delen av en böjd bistav, för om man tänker sig samma böj till vänster om huvudstaven (och nu talar vi om den övre halvan av den böjen), så finns det det kvar ett litet fragment av runbleckets ursprungliga yta där, det ser ut som en liten grön udde som går ner parallellt med t:ets högra bistav, fast höger om denna. Nå, denna lilla udde slutar ungefär vid en punkt motsvarande vad som skulle varit mitt på den övre delen av e:s vänstra bistav, om den hade haft någon, och just där kan man se ett litet snitt i ytan, på fotot kan man se ett litet ljusblänk i snittets högra vägg, och detta lilla snitt har just den riktning som det skulle ha haft om det hade varit en del av e:s vänstra böjda bistav.
I jämförelse med dessa vidlyftiga spekulationer ter sig s som tämligen okontroversiellt, i och med att det karakteristiska knät framträder fullt tydligt, vilket väl utesluter någon annan runa.
(bintikaþ te burker te)us bater
(bintikaþ te burker teus) bater k
(bintikaþ te burker teus b)ater ku
(bintikaþ te burker teus ba)ter kus
(bintikaþ te burker teus bater) kusta
(bintikaþ te burker teus bater k)ustati
(bintikaþ te burker teus bater kus)tatiaþ t
(bintikaþ te burker teus bater kusta)tiaþ te ia
(bintikaþ te burker teus bater kustatia)þ te ias k
(bintikaþ te burker teus bater kustatiaþ te) ias krii
(bintikaþ te burker teus bater kustatiaþ te ias) kriistu
Och så var vi tillbaka där vi började. Om någon skulle tycka att det här var för enkelt och lättbegripligt finns det en likadan tur på andra sidan, B-sidan, av blecket, som hittills saknat tillfredsställande tolkning.
Välkommen
Sida 2
Medeltidsmusik
Vikingatidens och medeltidens texter