Anledningen till att knark förstör människor och belastar samhället är att man behandlar knark och knarkare på det sätt man gör.

Om man brydde sig det minsta om knarkares hälsa skulle man erbjuda dem hjälp. Det gör man inte, utan kriminaliserar dem, straffar dem och tvingar deras redan överansträngda ekonomi att betala en massa böter, alternativt förstör deras liv genom att stoppa in dem i fängelse.

Knarkarnas hälsa äventyras också av att det inte finns den minsta kontroll på vad de petar i sig. Plötsligt kommer det ut rent heroin på marknaden och folk dör som flugor. När man förbjöd MDMA dök det upp allehanda dunderblandningar under namnet "extacy", många av dem potentiellt farliga. Ville man minska skadorna av narkotika skulle man erbjuda knarkaren möjligheter att testa sitt knark innan han tog det, alternativt erbjuda kvalitetstestat knark. Det gör man inte, utan ser noga till att det utan konkurrens förekommer vad skit som helst på marknaden, och att det inte får finnas den minsta insyn i var, när, hur och vad någon petar i sig.

Det sätt på vilket knark belastar samhället, är att en knarkare måste stjäla för ett par tusen per dag. Anledningen till att knark är så dyrt är att hanteringen är kriminaliserad och riskerna så stora (och ökar hela tiden). Om man ville att knarket inte skulle belasta samhället, skulle man se till att det inte kostade mer att köpa knark än vad det kostar att tillverka det. Det gör man inte, utan ser noga till att det kostar så mycket som möjligt för samhället i olika skadeverkningar på grund av sekundärkriminalitet.

Kort sagt: genom att behandla knarkare på det sätt man gör orsakar man att knark ger de skador det ger, och sedan använder man dessa skador som argument för att intensifiera samma behandling, och öka skadorna osv.

Det man också glömmer bort i det här sammanhanget är att det är skillnad på knark och knark beträffande deras psykologiska och fysiologiska effekter: av de ämnen som omfattas av narkotikalagstiftningen är somliga beroendeframkallande, andra inte; somliga toxiska (giftiga), andra inte; somliga kanske skadliga på något ospecificerat sätt, andra inte, men de flesta har ingen som helst effekt. Man har helt enkelt förbjudit dem "för säkerhets skull".

Nåväl, man säger således att hasch leder till heroin. Anledningen till att det gör det är att de förekommer på samma marknad och säljs av samma försäljare. Kan han inte fixa hasch (som ju är skrymmande och har lång transportväg) rekommenderar han heroin (som det av samma anledning kan vara lättare att få tag på), och voilà! Ville man att det ena narkotikabruket inte skulle leda till det andra skulle man se till att de olika typerna av narkotika inte förekom på samma marknad. Det gör man inte, utan ser noga till att det är lika lätt att få tag på det ena som det andra.

Trots myndigheternas ansträngningar har det faktiskt skett en viss separation av marknaden: jag har inte sett någon injicera heroin på ett rave. I den mån ravearna är intresserade föredrar de hallucinogener och centralstimulantia.

En polis yttrade sig i DN apropå Docklands: "Det är tragiskt. Snart ser vi de här ungdomarna på plattan." (Underförstått, de tar E sen börjar de med heroin.) Nå, om man ville att de inte skulle göra det skulle man se till att de höll sig där det inte såldes heroin, utan där det såldes andra saker. Nu gör man inte så, utan jagar ut dem från Docklands och ser nogsamt till att de kan stå och hänga där det säljs farligare saker och det inte finns någon social kontroll.

OK, häng med nu:

Det man *vill* med att göra så här är *en* sak, och det man *säger* att man vill är något annat. Det man gör (de åtgärder man vidtar), gör att det blir mer på det sätt man vill att det skall bli, och mer på det sätt man säger att man inte vill att det skall bli. Eftersom man säger att man gör som man gör för att det skall bli som man säger att man vill att det skall bli, och eftersom det blir allt mer på det vis man säger att man vill att det inte skall bli, så menar man att man måste ta i med mer av samma åtgärd hela tiden, för att det (som sagt) skall bli allt mer på det sätt man vill att det skall bli, och allt mer på det sätt man säger att man vill att det inte skall bli.

IF förståelse.NE.100% THEN GOTO "OK, häng med nu:" (vilket skall föreställa "Om du inte förstår till 100%, läs om från 'OK, häng med nu'" i Fortran)

Trots (eller rättare sagt på grund av) attityden mot droger och droganvändare, hårdare och längre straff osv fortsätter folk att knarka. Alltså måste vi skärpa attityden mot droger och droganvändare. problemet växer. Hårdare attityd. Mera straff. Problemet växer osv.

I vilket annat sammanhang som helst, när man försöker sig fram med någon slags trial-and-error, är det så att om man gör något och man märker att det blir fel, så slutar man göra det. Om man vill till höger, rör rodret till höger och därför åker till vänster, så ändrar man sig och för rodret till vänster. Så icke i detta fall. Man rör rodret mer och mer åt fel håll, samtidigt som man mer och mer skriker att skutan rör sig mer och mer åt fel håll, och att man därför måste föra rodret ännu mer åt fel håll hela tiden.

Sensmoralen är: så länge man har den attityd man har, och så länge man "inte tolererar" knark på det sätt man gör, kommer problemet att kvarstå, ja, förvärras. Det blir allt mindre PLUR, kort sagt. Om man däremot börjar att tillämpa lite PLUR kommer problemet att minska och kanske på sikt försvinna.

Hur skulle man annars få bort knarket? Förbjuda det? Hårdare straff? Redan prövat med - som sagt - motsatt resultat. Polisstat? Redan prövat. Bevakningskameror och poliser överallt, pissprov, hårprov, fittkontroll, anuskontroll, tvångsmatning med kräkmedel, inlåst på stationen tills eventuellt svalda saker kommer ut den naturliga vägen? Redan prövat, och, ärligt talat, blir man gladare av det?

Välkommen Sida 2 Paradox SRN