I vanliga fall när man är oense med någon, så brukar man försöka förstå den andres argument, om inte annat så för att kunna argumentera emot dem. Så icke polisen. De bara upprepar mekaniskt att de har rätt och man själv har fel.

Om någon känner sig förolämpad av ens beteende (tycker att man är fascist eller så) kan man inte bara säga: "Nej, du känner dig inte förolämpad" eller "Jag har inte förolämpat dig, så det finns ingen orsak för dig att känna så". Man får helt enkelt godta att personen känner som den känner. Att man inte har menat att förolämpa den hör inte till saken, utom i den mån man förstår vad den andre blev förolämpad av, och man vill ursäkta sig, typ "jag kallade dig för fascist för jag blev så förbannad". Detta gäller dock inte för polisen: de hävdar glatt att man inte har något att känna sig förolämpad eller besvärad av, och om man känner sig så, så är det ens eget problem och inget som har med dem att göra.

Om någon känner sig förolämpad så finns det något som den blivit förolämpad av, vare sig det nu är ett missförstånd eller vad det nu kan bero på. Det kan vara värt att ta reda på vad denne blivit förolämpad av, om man nu vill slippa bli offer för dennes känslor resten av livet. Inget kunde dock vara ointressantare för polisen. De visar att vad vi känner inte betyder ett piss i sammanhanget. Allt som betyder något är att de själva har rätt och att vi har fel när vi känner som vi känner.

Situationen är ohållbar och kan hålla på hur länge som helst. Vi blir allt surare (de av oss som inte blir poliser själva) och deras så kallade "narkotikapolitik" är ett enda stort misslyckande. Det kunde vara värt att få till stånd en dialog med polisen, men allt de har att komma med är förebråelser och tillrättavisanden gentemot oss, och rättfärdigande av sig själva.

Nyårsafton var det party på Café 44, med mycket folk och hög och trevlig stämning. Jag tyckte synd om alla som gått till globen istället. Eftersom det var nyårsafton och en himla massa folk där drog det självklart över tiden. Polisen tål naturligtvis inte detta utan kommer och stoppar festen mitt när det är som trevligast. Nåja, det är som det brukar vara, och det var inte det som var poängen. Jag störtar hursomhelst fram till polisen där de står och skäller på den djupt ångerfulle festarrangören, och uppfattar följande mening från polisen (sagd med armarna i kors, bakåtlutad, huvud höjt, halvslutna ögon och halvsluten mun, och med det där oerhört sega och indolenta uttalet de har när de skall demonstrera vad de tycker är maktspråk): "Vi har verkligen försökt att få till stånd en dialog med er, men om ni skall hålla på så här måste vi tyvärr stänga det här stället för gott", dvs om man inte gör exakt som polisen säger så kommer man att straffas för det. Inget ovanligt med det, det är ju så det är, men det märkliga är att de kallar det för "dialog" - med samma nyspråk som när de kallar straff för vård, och arrestering för att ta hand om någon - och ännu märkligare är att de själva uppfattar det som en dialog.

Nu till polisens senaste inlägg här på listan. Lägg då märke till att polisen som vanligt undviker att svara på några frågor, och i bästa politikerstil kommer med svepande floskler om egen ofelbarhet.

Polisen i Nacka wrote:
>
> Polisen i Nacka wrote:
> >
> > Wico wrote:

> > > Som polis är det lätt att sätta sin personliga prägel på
> > > tjänsteutövningen. Smärre brott mot 'mindre viktiga' lagar kan
> > > ursäktas när det slutliga målet är så mycket större, och
> > > narkotikabrott antar jag att ni ser ganska allvarligt på. Ni
> > > bryter förvisso inte mot lagen om brottsprovokation, men är det
> > > ändå inte ett stort steg i fel riktning när ni använder er av
> > > formuleringar som: 'Har du knark på dig?' och 'Har du lite knark
> > > över?' och 'Har du knark att sälja?'. De kan tyckas snarlika,
> > > men skillnaden mellan den första och den sista är enorm.

> > Måste till en början erkänna att jag blir en aning störd över att du
> > berättar för mig vad som är lätt att göra som polis. Hur vet du vad
> > som är lätt med polisyrket ? Är du polis eller har du varit ?

Det är så lätt för polisen att bara sitta där och tycka att vi inte skall yttra oss om deras arbetsmetoder. Nej, skämt åsido, lägg märke till frånvaron av ansats till dialog här. Han blir störd av att vi har synpunkter, och i det följande skall han tala om för oss att han har rätt och vi har fel. Något utrymme för ömsesidighet eller synpunkter finns inte.

> > Om det nu är som jag förmodar att du inte är polis och följdaktligen
> > inte vet vad som är lätt för en polis så skall jag försöka förklara.

En polis vet hur det är, och en som inte är polis vet inte hur det är. Nu skall han försöka förklara hur det är, eftersom han vet hur det är och vi inte vet hur det är.

Lägg märke till att det som polisen blir så hemskt upprörd över är att Wico menat att det är lätt att sätta sin personliga prägel på sin tjänsteutövning om man är polis. Det kan ju tyckas vara ett påstående som är menlöst, ja, trivialt (Wico är verkligen på reträtt där, hunsad av polisen), och omöjligt att opponera sig emot, men polisen blir likväl upprörd för att någon vågar påstå någonting överhuvudtaget, hur trivialt det än vara månde. Polisen har antingen 100% rätt eller 100% rätt. Vi skall antingen hålla käft och skämmas, eller hålla käft och skämmas.

> > Vi tänjer inte på några lagar i vår tjänsteutövning och det vill jag
> > med skärpa understryka.

Detta är en sanning med modifikation, som många kan vittna om. Problemet här, tror jag (jag försöker förstå polisen, ha, ha), är dels att våra gummilagar, översållade med skälighetsbedömningar, ger avsevärd töjmån, och dels att polisen aldrig kan uppfatta att det de gör är fel. Det sistnämnda tror jag kan bero på att polisen inte uppfattar sig som lagens högra hand - de som skall upprätthålla lagen - utan som lagen själva. För denna tolkning talar dels att polisen i sin verksamhet ofta upplever sig hårt hållen av lagar, förordningar och föreskrifter, dvs att polisen skulle vilja gå utanför det utrymme som är dem beskärt, och dels att polisen ofta är upprörd över saker som är lagliga ("inte nog med att dittendatten förekommer, det värsta är att det är fullt lagligt, och vi kan inget göra", typ).

Poängen är iallafall den moraliskt upprörda självrättfärdiga attityden. Hur VÅÅÅGAR vi bara ifrågasätta?! Han vill med SKÄRPA understryka att polisen inte tänjer på NÅGRA lagar i sin tjänsteutövning. Detta är ju ett i sin kategoriska överdrift fullkomligt absurt påstående. Hur ofelbar får man bli, egentligen?

> > Däremot så använder vi de verktyg som
> > lagstiftningen erbjuder så långt som möjligt. det är vårt arbete.

Problemet här är att man ibland utnyttjar sina maximala resurser, men när det passar inte gör något alls åt andra saker och skyller på resursbrist. Eftersom polisen inte gör något åt dessa saker, utan bara använder dem som argument för att få ökade resurser, finns det inget skäl att anta att de ökade resurserna skulle användas till dessa saker snarare än till dem som man redan sätter in alla resurser emot. Påminn mig, så skriver jag om skinnskalleupploppet i Björkhagen i fredags, och ställer det i skarpaste relief mot Hazzes födelsedag förra sommaren.

Lägg i alla fall märke till att polisen undandrar sig alla anklagelser genom att säga att den bara sköter sitt jobb, och att det inte finns något övrigt att tillägga. Alla synpunkter på detta visar bara hur idiotisk den är som har synpunkter: skulle polisen låta bli att sköta sitt jobb, kanske? Hur skulle det se ut?

Polisens arbete skulle vara att använda de verktyg som lagstiftningen erbjuder så långt som det är möjligt. Det behöver väl knappast påpekas att detta är en lika grav som farlig (och vanlig!) missuppfattning: Lagen skall inte vara ett verktyg i händerna på polisen att göra vad de vill med, utan polisen skall vara ett verktyg i händerna på lagen, att göra vad lagen vill med.

Problemet här är att polisen består av människor (jag är beredd att ta tillbaka det påståendet), och människor gör inte vad man säger åt dem att göra. Ingen människa tål att vara ett verktyg i händerna på någon annan, utan hon kommer i stället att göra allt för att ändra på det maktförhållandet, precis som polis och militär alltid gjort. Det går en rät linje från Munckska kåren via baseball-ligan till ravekommissionen.

Lägg iallafall märke till den fullständigt oresonligt inhumana attityden: "Vi använder de verktyg lagstiftningen erbjuder så långt som det är möjligt". Alltså finns det inget fel i det de gör, och alla synpunkter faller på sin egen orimlighet. Uttryck som att låta nåd gå före rätt måste te sig som rena grekiskan för dessa Judge Hellgun-typer. Att detta är en genomgående attityd visas också av fortsättningen:

> > Skulle vi undvika att utnyttja alla möjligheter skulle vi göra ett
> > sämre jobb.

Och eftersom det är polisen själva som definierar vad som är ett bra jobb, blir detta påstående trivialt sant, och alla tankar om att något skulle kunna vara på något annat sätt än vad polisen säger, fullständigt absurda.

Problemet är ju, som ovan sagts, att polisen när det passar undviker att utnyttja sina möjligheter.

Lägg iallafall märke till den ofelbara attityden: Polisen gör som den gör, helt enkelt, och det finns inget att säga om det. Ursäkta att jag upprepar mig, men det är ju faktiskt bara för att polisen gör det.

> > Det finns inget tvivelaktgt eller omoraliskt i att utnyttja alla
> > tillgångar man har, tvärrtom.

Eftersom det är polisen som definierar vad moral är, blir även detta påstående trivialt sant, och det finns inte något utrymme för synpunkter.

Det här "vi sköter bara vårt jobb och det är inget fel med det"-snacket är ju fullkomligt absurt: De mest omoraliska handlingarna i mänsklighetens historia har genomförts av människor som "använder de redskap som lagen ger så långt som det är möjligt", som "utnyttjar alla möjligheter" och "utnyttjar alla tillgångar". Om någon sedan skulle få för sig att använda lagen för att skydda sig mot polisen, heter det att man obstruerar, att man är paragrafryttare, rättshaverist, och att man ägnar sig åt brännvinsadvokatyr.

> > Vårt arbete granskas noga från många håll, tex äklagare, JO,
> > massmedia, etc. detta är bra och skulle vi medvetet tänja på
> > lagstifningen så skulle det inte få passera obemärkt.

*OM* de skulle tänja på lagarna *SÅ* skulle det inte passera obemärkt???

På något sätt har det alltså gått polisen fullkomligt förbi att deras verksamhet kantas av skandaler i massmedia. Enligt dem själva kan det inte göra det, eftersom de ju per definition är perfekta, och alltså finns det inget att uppmärksamma, och då uppmärksammar de inte det.

Dessutom, som vi ju får många tillfällen att lägga märke till, så uppmärksammas det när poliser myglar, mobbar kvinnor, serverar illegal sprit, kör för fort, och t o m ibland när de slår ihjäl någon oskyldig, men när polisen trakasserar raveare eller andra grupper som den okunniga pöbeln, påhejad av blodtörstig massmedia, tycker skall utrotas, då är det naturligtvis så att det inte uppmärksammas något annat än att polisen inte har resurser att få slut på eländet en gång för alla.

Vad jag skulle önska åt er, kära raveare, var att ni var lite mer kritiska. Polisen är inte här för att diskutera, för polisen diskuterar inte. Polisen förebrår, tillrättavisar och arresterar. De hör inget, för de har inga öron, och de ser inget, för de har inga ögon. Det de har är en järnhand, och den använder de för att slå oss med.

Att de förekommer här på listan är bara en ytterligare del i repressionen - det skall helt enkelt inte finnas någonstans där vi får vara ifred - och det gäller för oss att öva oss i att motstå denna repression. De vinner sin första seger på att söndra och härska, och det har de lyckats med: minst hälften av oss är poliser själva. Om vi bara kunde acceptera oss själva skulle första segern vara vunnen.