I filmen är "vita nätter" rejvares uttryck för när man är ute och partajar och dansar fredag till söndag, och alltså är uppe två nätter. I själva verket är "vita nätter" en berömd gammal rysk roman av en berömd gammal rysk författare, Dostojevskij, som våra föräldrar ("Beck-generationen") tvingades läsa i skolan. I romanen betyder "vita nätter" att det är ljust ute mitt i natten när det är mitt i sommaren, och att man därför inte kan sova, men jag har inte hört uttrycket i någon annan bemärkelse, och det förekommer definitivt inte i ravesvängens generations vokabulär.

I filmen är Beck på en rejvlokal, lätt identifierbar som Docklands, och där träffar han en fältassistent, lätt identifierbar som Janne Q, som är anställd av kommunen för att vara ute och hålla reda på rejvungdomar. I filmen är det dessutom fältassistenten som håller på och dealar knark till rejvungdomarna och är ansvarig för ett antal ungdomars död.

Detta är naturligtvis ett klart fall av förtal, och som sådant ett kriminellt beteende med fängelse på straffskalan. Det är också oerhört symptomatiskt att man ger sig på den ende som försökte hjälpa ungdomarna. Det är tydligen lag på att ungdomar skall behandlas som skit, och att man skall straffa den som hjälper dem. Det verkar sannerligen som att man med alla medel försöker tvinga dem ned i missbruk.

I filmen faller en ungdom medvetslös av knark ner på dansgolvet. De andra ungdomarna dansar på utan att bry sig om den saken. Beck försöker hjälpa den stackars medvetslöse ungdomen. Ingen bryr sig. Beck skriker åt dem att den stackars knarkmedvetslöse ungdomen behöver hjälp. Ingen bryr sig. Beck störtar fram till DJ:n och framför samma klagan. Ingen reaktion. Beck skriker åt honom att stänga av musiken. Ingen reaktion. Beck sliter ut några sladdar så att allt tystnar. DJ:n reagerar inte, utan står och tittar på honom med tomma ögon. Alla på dansgolvet står och tittar med tomma ögon. Beck störtar tillbaka till den knarkmedvetslöse ungdomen och vädjar till de omkringstående om hjälp. Ingen reagerar, utan alla står stilla och stirrar med tomma ögen. Musiken börjar igen, och alla börjar dansa som förut.

Finn fem fel. För det första är det naturligtvis helt osannolikt att någon överhuvudtaget, vem som helst, skulle vara så hjälplös som Beck i en sådan situation, och om möjligt ännu mer osannolikt att någon som varit polis i trettio år skulle vara det. En man i Becks situation skulle inte ödsla en massa tid på en massa tjafs, utan helt enkelt släpa ut den stackars ungdomen och ringa ambulans. För det andra har jag varit med någon gång när någon trillat ihop på dansgolvet (tribeka våren -96) och det blev genast ett jävla liv. Några lyfte direkt upp tjejen, några andra sprang före och skrek "lämna plats", folk ringde ambulans, och alla som inte fick vara med undrade vem det var, om det var någon som kände henne och hur det gick för henne sedan. Sedan frågades det på nätet om samma sak.

Sedan är det i filmen intervju med rejvungdomar. De förklarar hur de dansar från fredag till söndag, sedan pumpar de sig fulla med rohypnol och ligger och sover resten av veckan. Pengar får de från soc eller genom att prostituera sig (ja, det är sant!).

Mycket mer om denna film är att sägas. Den har gått på bio och på TV, och format vår föräldragenerations syn på vår tids diskogeneration. Föräldrarna glömmer bort att man på tidigt sjuttiotal gjorde precis samma parodi på den tidens diskogeneration; "Dödens diskotek" där alla stod och utförde mekaniska rörelser till en iskall, teknokratisk musik. Man gjorde liknelser med fascismens människosyn &c. Nå, att *det* inte är sant vet de, eftersom de var med själva, men att det är som i Beck-filmen *vet* de, eftersom det ju visas i Beck-filmen. Att de "vet" framgår inte minst av att recensionerna av filmen anmärker på att den inte är lika bra som de andra Beck-filmerna, men tycker att den är både spännande och realistisk (!), och aldrig aldrig någonsin påpekar att det här förekommer en väldigt farlig demonisering av unga. Usch ja. Folk lär sig aldrig.