88
XXXII, XXXIII KAP.

kunskapens träd, af hvilket din stamfader
och din stammoder, som blef enka, åto, hvil-
ka voro före dig, och hvilka, då de erhållit
kunskapen, fått öppna ögon och sett sig vara
nakna, blefvo drifna ur trädgården.

XXXII KAP.
      1. Derifrån gick jag till yttersta gränserna
af jorden, hvarest jag såg stora djur, olika
hvarandra, och foglar, skiljaktiga till utseende
och skapnad samt begåfvade med läten af o-
lika ljud.
      2. Öster om dessa djur märkte jag ytter-
sta gränserna af jorden, hvarest himmelen upp-
hörde. Himmelens portar stodo öppna, och
jag såg de himmelska stjernorna komma ut.
Jag räknade dem, då de framkommo genom
porten, och uppskref dem alla, så fort de kom-
mo ut, den ena efter den andra, enligt deras
antal. Jag uppskref jemväl deras namn, deras
tid och deras omlopp, såsom ängeln Uriel,
hvilken var med mig, utvisade dem för mig.
      3. Han visade dem alla för mig, och upp-
skref en berättelse om dem.
      4. Han uppskref äfven för mig deras
namn, deras ordning och deras verkningar.

XXXIII KAP.
      1. Derifrån gick jag norr ut till yttersta
gränserna af jorden.
      2. Och der såg jag ett stort och herrligt
under vid yttersta gränserna af hela jorden.
                 
89
XXXIII—XXXV KAP.

      3. Jag såg der himmelska portar öppnade
uti himmelen, tre af dem voro tydligen åt-
skilda; de nordliga vindarne framkommo från
dem, blåsande köld, hagel, dagg, snö, frost och
regn.
      4. Från en af portarne blåste de mildt;
men då de båste från de två andra portarna,
var det med häftighet och styrka. De blå-
ste hårdt öfver jorden.

XXXIV KAP.
      Derifrån gick jag till de yttersta gränser-
na af verlden vesterut, hvarest jag blef varse
tre portar öppna, likasom jag sett norrut;
portarne och gångarne genom dem voro af
lika storlek.

XXXV KAP.
      1. Då begaf jag mig till yttersta gränser-
na af jorden söderut, hvarest jag såg tre por-
tar öppna mot söder, från hvilka framkommo
dagg, regn och blåst.
      2. Derifrån gick jag till de yttersta grän-
serna af himmelen öster ut, hvarest jag såg
tre himmelska portar öppna mot öster, hvil-
ka hade smärre portar inom sig. Genom hvar-
je af dessa små portar framgingo himmelens
stjernor och framskredo mot vester på en väg,
som sågs af dem, och det vid hvarje period af
deras synligblifvande.
      3. Då jag såg dem, välsignade jag hvar
stund, hvarpå de syntes, välsignade herr-



Föregående uppslag - Nästföljande uppslag

Välkommen Sida 2 Medeltidsmusik Propheten Enoch Innehållsförteckning
Mail