214
LXV KAP.

      5. Han sade till mig: hvarföre beklagar du dig
för mig med ett skarpt rop och jämmer?
      6. En befallning har utgått från Herren emot dem,
som bo på jorden, att de skola förgöras; ty de veta
hvarje änglarnes hemlighet, hvarje djeflarnes förtryc-
kande och hemliga magt och deras magt, som begå
trolldom, så väl som deras, hvilka göra gjutna bilder,
på hela jorden.
      7. De veta, huru silfver frambringas ur jordens
mull, och huru på jorden metalliska gyttringar finnas;
ty bly och tenn frambringas icke af jord, såsom första
källan till deras alstring.
      8. En ängel står derpå, och denna ängel sträfvar
att få öfverhanden.
      9. Sedermera fattade min store farfars fader E-
noch mig med sin hand, reste mig upp och sade till
mig: gå, ty jag har frågat andarnes Herre om den-
na förvirring på jorden, och han svarade: för deras
ogudaktighets skull hafva deras oräkneliga domar blif-
vit inför mig. Om månarne hafva de frågat, och de
hafva fått veta, att jorden skall förgås med dem, som
bo på henne, och att för dem ej skall blifva någon
tillflygt i evighet.
      10. De hafva upptäckt hemligheter, och det är
de, som hafva blifvit dömda, men icke du, min son.
Andarnes Herre känner, att du är ren och god, fri
från förebråelsen att hafva uppenbarat hemligheter.
      11. Han den helige Ende skall upprätta ditt namn
ibland de heliga, och skall bevara dig från dem, som
bo på jorden. Han skall upprätta din säd i rättfärdig-
het med herravälde och stor ära, och af din säd sko-
la födas oräkneliga rättfärdiga och heliga menniskor i
evighet.

LXV KAP.
      1. Härefter visade han mig straffets änglar, hvil-
ka beredde sig att komma och öppna alla de mäktiga
vattnen under jorden,
                 
215
LXVI KAP.

      2. På det de måtte blifva till dom och förstörel-
se för alla dem, som qvarblifva och bo på jorden.
      3. Och andarnes Herre befallde änglarne, som gin-
go ut, att icke upptaga menniskorna och bevara dem.
      4. Ty dessa änglar hade inseendet öfver alla mäk-
tiga vatten. Då gick jag bort från Enochs ansigte.


LXVI KAP.
      1. I dessa dagar kom Guds ord till mig och sade:
Noah, se, din lott har uppstigit till mig, en lott utan
missgerning, en lott af kärlek och redlighet.
      2. Nu skola derföre änglarne arbeta på träden;
och när de påbörja detta, skall jag lägga min hand på
det och beskydda det.
      3. Lifvets säd skall uppstiga från det, och en för-
ändring skall äga rum, på det det torra landet icke
må lemnas öde. Jag skall upprätthålla din säd inför
mig i evighet, och deras säd, som bo med dig på jor-
dens yta. Den skall blifva välsignad och förökad på
jorden i Herrens namn.
      4. Och de skola instänga dessa änglar, som up-
penbarade ogudaktighet. I den brinnande dalen är det,
som de skola instängas, hvilken min store farfaders
fader Enoch först visade mig i vester, hvarest funnos
berg af guld och silfver, af jern, af flytande metall och
af tenn.
      5. Jag såg denna dal, hvari det var en stor förvir-
ring och hvarest vattnen blefvo omrörde.
      6. Och då allt detta var verkstäldt, uppstod från
den flytande eldmassan och den förvirring, som ägde
öfverhanden på stället, en stark svafvelånga, som blan-
dades med vattnen; och de änglarnes dal, hvilka voro
skyldiga till förförelsen, brann under dess grund.
      7. Genom dalen flöto äfven strmmar af eld, till
hvilka dessa änglar skola fördömas, som förförde jor-
dens invånare.
      8. Och i dessa dagar skola dessa vatten vara för
konungar, furstar och de upphöjda och för jordens
     



Föregående uppslag - Nästföljande uppslag

Välkommen Sida 2 Medeltidsmusik Propheten Enoch Innehållsförteckning
Mail