Man skiljer på å ena sidan benediktinsk, eller monastisk ordning, och å andra sidan sekulär, eller kyrklig ordning. Ordning kallas också cursus. När man tittar i antiphonale romanum så är det alltså sekulär cursus och i antifonale monasticum benediktinsk cursus. Det kanske heter kursus på svenska. Man sjunger för det mesta psalmerna i nummerordning.
Nedanstående uppställning är från Reynolds artikel Divine Office i Dictionary of the Middle Ages, kompletterad där jag kunnat. Den är vare sig helt tillförlitlig eller pedagogisk, sålunda har han inte angett vilka psalmer man styckar upp eller slår ihop, och han har också missat att man sjunger de tre ynglingarnas sång i laudes, så man får intrycket att en antifon går till ps 62 och en till ps 66, vilket vad jag har förstått inte är fallet. Nåväl, tills jag orkar göra en bättre uppställning så kommer den här.
VESPER
BENEDIKTINSK
SEKULÄR
Sö:
Må:
Ti:
On:
To:
Fr:
Lö:
109-112
113-116, 128
129-132
134-137
138-140
141, 143-144
144-147
Sö:
Må:
Ti:
On:
To:
Fr:
Lö:
109-113
114-120
121-125
126-130
131-132, 134-136
137-141
143-147
I benediktinsk ordning delas 138 (1-16 och 17-24?), 143 (1-8 och 9-15?) och 144 (1-13 och 14-21 antar jag) upp på två antifoner var, medan 115 och 116 slås ihop till en.
Kompletoriet ser för det mesta likadant ut. I benediktinsk ordning sjunger man psalmerna 4, 90 och 133, och i sekulär ordning dessutom 30 (mellan 4 och 90).
MATUTIN
BENEDIKTINSK
SEKULÄR
Sö:
Må:
Ti:
On:
To:
Fr:
Lö:
3, 94, 20-31
3, 94, 32-34, 36-41, 43-44
3, 94, 45-49, 51-57, 58
3, 94, 59-61, 65, 67-72
3, 94, 73-74, 76-84
3, 94, 85-86, 88, 92-93, 95
3, 94, 101-108
Sö:
Må:
Ti:
On:
To:
Fr:
Lö:
94, 1-3, 6-14, 15-20
94, 26-37
94, 38-41, 43-49, 51
94, 52, 54-61, 63, 65, 67
94, 68-79
94, 80-88, 93, 95-96
94, 97-108
I benediktinsk ordning sjungs Ps 3 som inledning utan antifon. Ps 94 sjungs till invitatoriet.
LAUDES
BENEDIKTINSK
SEKULÄR
Sö:
Må:
Ti:
On:
To:
Fr:
Lö:
66, 50, 117, 62, 148-150
66, 50, 5, 35, 148-150
66, 50, 42, 56, 148-150
66, 50, 63, 64, 148-150
66, 50, 87, 89, 148-150
66, 50, 75, 91, 148-150
66, 50, 142, 142, 148-150
Sö:
Må:
Ti:
On:
To:
Fr:
Lö:
92, 99, 62, 66, 148-150
50, 5, 62, 66, 148-150
50, 42, 62, 66, 148-150
50, 64, 62, 66, 148-150
50, 89, 62, 66, 148-150
50, 142, 62, 66, 148-150
50, 91, 62, 66, 148-150
I benediktinsk ordning sjungs Ps 66 som inledning utan antifon, och Ps 50 med ett halleluja som antifon. "142, 142" betyder att den är uppdelad på två antifoner. 148-150 sjungs alltid som avslutning på laudes.
PRIM
BENEDIKTINSK
SEKULÄR
Sö:
Må:
Ti:
On:
To:
Fr:
Lö:
118:1-32
1, 2, 6
7-9
9-11
12-14
15-17
17-19
Sö:
Må:
Ti:
On:
To:
Fr:
Lö:
21-25, 53, 117, 118, 120
21-25, 53, 117, 118, 120
21-25, 53, 117, 118, 120
21-25, 53, 117, 118, 120
21-25, 53, 117, 118, 120
21-25, 53, 117, 118, 120
21-25, 53, 117, 118, 120
I benediktinsk ordning är 17 uppdelad i två, jag antar att det är 1-30 och 31-51.
TERS
BENEDIKTINSK
SEKULÄR
Sö:
Må:
Ti:
On:
To:
Fr:
Lö:
118:33-56
118:105-128
119-121
119-121
119-121
119-121
119-121
Sö:
Må:
Ti:
On:
To:
Fr:
Lö:
118
118
118
118
118
118
118
SEXT
BENEDIKTINSK
SEKULÄR
Sö:
Må:
Ti:
On:
To:
Fr:
Lö:
118:57-80
118:129-152
122-124
122-124
122-124
122-124
122-124
Sö:
Må:
Ti:
On:
To:
Fr:
Lö:
118
118
118
118
118
118
118
NON
BENEDIKTINSK
SEKULÄR
Sö:
Må:
Ti:
On:
To:
Fr:
Lö:
118:81-104
118:153-176
125-127
125-127
125-127
125-127
125-127
Sö:
Må:
Ti:
On:
To:
Fr:
Lö:
118
118
118
118
118
118
118
118 är ju rätt lång, så den delar man upp på flera tillfällen. Allt enligt artikeln "Divine Office" i "Dictionary of the Middle Ages", kompletterad med Benedictus regel. Man bör f ö alltid ha i sinnet vad Benedictus skriver i denna regel (i Bengt Högbergs och Alf Härdelins översättning): “Vi vill särskilt framhålla att om någon inte skulle tycka om denna psalmfördelning, så kan han, om han anser det vara bättre, göra en annan fördelning. Då bör han under alla omständigheter beakta att man varje vecka sjunger Psaltaren med hela antalet 150 psalmer och alltid börjar om från början vid vigilian till Herrens dag.”
Sedan har vi då till sist numreringen av psalmer. Det som står ovan är såklart Vulgatans och Septuagintas numrering, som är annorlunda än den hebreiska och t ex svenska. Jag har skrivit här om numreringen av psaltarpsalmer.
Välkommen Sida 2 Medeltidsmusik och gregoriansk sång Diverse Psaltaren