|
eurekenai astrologian einai de ton Atlanta ton auton kai Enoch; Eum primum invenis- se astrologiam, non Ægyptios — Et Græ- cos quidem Atlantem astrologiæ inventorem facere, sed Atlantem illum ipsum Enochum fuisse a). Derefter tillägger han ett anförande, som Georgius Syncellus gjort utur Enochs bok, hvari Ärk-ängeln Uriel säges hafva un- dervisat Enoch om himla-kropparnes lagar och rörelse, och häraf gör han den slutsats: att Eupolemus måste hafva hämtat sina tan- kar rörande Enochs astronomiska kunskap från samma källa. Men visserligen har blott en judisk tradition, att Enoch var fader till Astronomien, deri han skulle blifvit undervi- sad af änglarne, varit ansedd såsom tillräck- lig grund för Eupolemi yttrande, utan att man behöfver förmoda, det han härledde detsam- ma från ifrågavarande bok, eller ock hafva måhända särskilda delar af sjelfa boken blif- vit författade på olika tider. Fabricius nämner helt enkelt, att Syncellus anförer följande ställe ur Alexander Polyhistor: paralabontas apo tou tetartou ton Egregóron archontos Chorabiel, to tou helíou anakukleuma- tikon metron einai en zodioi dodeka, moirais triakosíais hexékonta; a quarto Egregororum principe Chorabiele edoctos, mensuram peri- odi solis absolvi per duodecim signa; gradibus trecentis et sexaginta b) Men om denne lär- a) p. 345 b) Codex pseudoepigraphus V. Test. vol. i. p. 198. |
de Criticus fullkomligen undersökt innehål- let, skulle han hafva funnit, att de anförda orden äro af Georgius Syncellus sjelf, och icke af Alexander Polyhistor. På den före- gående sidan hade Syncellus meddelt ett långt anförande ur Alexander Polyhistor, innehål- lande en berättelse om de tio Konungarnes regering före syndafloden, en berättelse, hvil- ken han anser såsom fabelaktig och bemö- dar sig att vederlägga såsom orimlig genom samma yttrande, hvarur Fabricius har gjort före- gående utdrag. Han säger: Dio kai peri ton apeiron eton, kai ton deka basileon ton pro tou kataklysmou, kai hosa alla atopa hen aute lé- lekta apagoreúon medèn einai alethès, oudè ten ton eton eis analysin heméron (f. ten ton et- on eis heméras analysin) e merismon apodechomai oude tous tauta allegorésantas, kai eipontas ton eniauton hemeran logízesthai ton pro tou kataklysmou a). Derföre lemnande å sido al- la orimliga och osanna saker, som läsas deri, rörande en omätlig tidrymd af år och de tio Konungarne före syndafloden, förkastar jag allt, hvad som har afseende på årens upplösning och delning i dagar, och deras theori, som sålunda uttyda meningen och säger, att ett år före syndafloden bör räk- nas såsom en dag. Derefter följer genast det stället, Fabricius anfört, paralabontas etc. hvilka hafva lärt af Egregori Chorabiels a) G. Syncelli Chronographia p. 32. |