|
56
6. Stor fruktan och räddhåga skall gri- pa dem äfven på jordens yttersta ändar; De höga bergen skola skakas och de upphöjda kul- larne nedtryckas, smältande likasom en ho- nungskaka i lågorna. Jorden skall sjunka och alla ting, som finnas derpå, skola förgås; eme- dan dom skall komma öfver alla, äfven öfver de rättfärdiga. 7. Men åt dem skall han gifva fred; Han skall bevara de utvalda och emot dem utöf- va barmhertighet. 8. De skola alla tillhöra Gud, blifva lyck- liga och välsignade, och Gudomens klarhet skall upplysa dem. na heliga, att hålla dom öfver dem, att för- störa de ogudaktiga, att straffa allt kött för allt hvad de syndige och ogudaktige hafva gjort och begått emot Honom a). förehafves der. 2. De veta, att de himmelska ljusen icke ändra sin gång, att hvar och en går regel bundet upp och ner, hvar och en på sin be- stämda tid, utan att öfverskrida de befallnin- gar, som de emottagit. De öfverskåda a) Åberopadt af St. Judas v. 14 och 15. |
57
jorden och förstå, hvad som sker på den- samma allt ifrån begynnelsen till dess slut. 3. De se, att hvarje Guds verk är oför- änderligt under all den tid, det har tillvarelse. De se sommar och vinter, märkande, att he- la jorden är uppfylld af vatten, och att mol- nen, daggen och regnet uppfriska den. huru det synes vissna, och hvarje löf falla ut- af, utom fjorton träd, hvilka icke fälla sina löf, hvilka i två eller tre vintrar bibehålla det gamla löfvet, tills det nya blifver synligt. att solen då är vid sin verkliga början; eme- dan du söker ett betäckt och skuggrikt stäl- le för den brännande solens skull, då jorden är upptorkad af en förtärande hetta och det blir omöjligt för dig att gå hvarken på mar- ken eller klipporna för denna värma. skjuta sina gröna löf, blifva öfverhöljda och frambringa frukt; fattande hvarje ting och vetande, att han, som lefver i evighet, gör allt detta för dig. |