58
2. Att hans verk vid början af hvarje år, att alla hans verk, äro honom undergifna och oföränderliga. Men såsom Gud har förord- nat, så är allting frambragt för att förgås. 3. De se äfven, huru sjöar och floder till- sammans uppfylla hvar sina åligganden. 4. Men J fördragen icke tåligt eller upp- fyllen Herrens befallningar, utan J synden e- mot och smäden Hans storhet; och fiendtliga äro orden i edra besmittade munnar emot Hans majestät. 5. J, som uti edra hjertan ären förtorka- de, skolen ej smaka freden. 6. Derföre skolen J förbanna edra da- gar, och edra lefnadsår skola förgås. Den e- viga förbannelsen skall mångdubblas och J skolen icke erhålla någon nåd. 7. I dessa dagar skolen J förlora eder fred genom alla de rättfärdiges förbannelser, och syndare skola oupphörligen afsky eder. 8. Skola afsky eder jemte de ogudaktige. 9. De utvalde skola äga ljus, glädje och fred, och de skola ärfva jorden. 10. Men J ohelige skolen förbannas. 11. Då skall visdom gifvas åt de utval- de, de skola alla lefva, och icke å nyo synda af ondska eller högmod, utan de skola förödmju- ka sig, ägande visheten, och skola icke åter- falla i öfverträdelse. 12. De skola icke fördömas för hela de- ras lefnad, ej heller dö i plågor och förkastel- se, utan summan af deras dagar skall fyllas, |
59
och de skola åldras i ro. Åren af deras lycksalighet skall mångfaldigas med glädje och fred för altid, så länge deras lif räcker. 1. Det hände, att sedan antalet af men- niskornas söner blifvit mångdubbladt i dessa dagar, föddes döttrar åt dem, behagliga och sköna. 2. Och då änglarne, himmelens söner, så- go dem, blefvo de intagna af kärlek till dem, sägande sig emellan: kom, låt oss utvälja hu- strur åt oss af menniskors afföda, och låt oss afla barn. 3. Då sade deras anförare Samyaza till dem: Jag fruktar, att J kanhända ären oskick- lige till utförandet af detta företag. 4. Och jag allena måste lida för ett så groft brott. 5. Men de svarade honom och sade: Vi svärja alla. 6. Och förbinda oss vid ömsesidiga för- bannelser, att vi icke skola ändra vår afsigt, utan verkställa det tillämnade företaget. 7. Derpå svuro de alla tillsammans, och förbundo sig vid ömsesidiga förbannelser. De- ras hela antal var två hundrade, hvilka ned- stego på Ardis, som är spetsen af berget Armon. a) Pariser M. S. afskrifvet af Woide. |