|
168
mådde dem det, hvilka hade afvikit, at åter- vända, och de gingo tillbaka till sin fålla. 60. Likaledes såg jag der i synen, att det- ta får blef en menniska, byggde ett hus för fårens Herre och förmådde dem alla att stå i detta hus. 61. Jag märkte äfven, att de får, hvilka gingo emot detta får, deras anförare, dogo. Jag såg äfven, att alla de stora fåren förgingos, medan yngre uppvuxo i deras ställe, ingingo i en betesmark och nalkades en ström af vat- ten. *) 62. Då skildes det fåret ifrån dem, hvil- ket varit deras anförare och blifvit menniska, och dog. 63. Alla fåren sökte efter detta och ro- pade efter detsamma med bitter klagan. 64. Jag såg likaledes, att de upphörde att ropa efter detta får och gingo öfver vatten- strömen, 65. Och att der uppstego andra får, hvil- ka alla anförde dem, **) i stället för dessa, som voro döda och hade förut anfört dem. 66. Då såg jag, att fåren ingingo på en skön plats och på et angenämt och herrligt område. 67. Jag såg äfven, att de blefvo mätta- de, att deras hus var i midten af ett ange- nämt område, att deras ögon voro stundom *) Jordan. **) Domrarne i Israel. |
169
öppnade, och att stundom voro de blinda, till- dess ett annat får *) uppsteg och anförde dem. Han bragte dem alla tillbaka, och deras ögon blefvo öppnade. 68. Då började hundar, räfvar och vild- svin att uppsluka dem, tilldess åter ett annat får **) uppsteg till Herre för hjorden, ett af dem sjelfva, en vädur, att anföra dem. Den- na vädur började att stånga på alla sidor dessa hundar, räfvar och vildsvin, till dess de alla förgingos. 69. Men det förra fåret öppnade sina ö- gon och såg väduren midt ibland dem, hvil- ken hade lagt åsido sin herrlighet. 70. Och han började att slå fåren, tram- pande på dem och uppförande sig utan vär- dighet. 71. Då skickade Herren det förra fåret åter till ett annat får ***) och upphöjde det- samma till en vädur, som skulle anföra dem i stället för det får, hvilket hade åsidosatt sin herrlighet. 72. Det gick derföre till denna väduren, samtalte med honom ensam, upphöjde honom och gjorde honom till en furste och anförare för hjorden. Hela tiden, som hundarne †) oroade fåren, 73. Bar den förste väduren aktning för denne senare väduren. *) Samuel. **) Saul. ***) David. †) Philisteerna. |