|
170
74. Då uppsteg denne senare väduren och flydde bort från hans ansigte. Och jag såg, att dessa hundar störtade den förste väduren. 75. Men den senare väduren uppstod och anförde de mindre fåren. 76. Denne vädur aflade likaledes många får, och dog. 77. Då var det ett mindre får *) en vä- dur i stället för denne, som blef furste och anförare, ledsagande hjorden. 78. Och fåren vuxo i storlek och för- ökades. 79. Och alla hundar, räfvar och vildsvin fruktade och flydde bort från honom. 80. Denna vädur slog och dödade äfven alla vilddjuren, så att de icke kunde åter få öfverhand ibland fåren, ej heller vid något tillfälle bortföra dem. 81. Och huset byggdes stort och vidlyf- tigt, ett högt torn uppbyggdes derpå utaf fåren för fårens Herre. 82. Huset var lågt, men tornet var upp- hjödt och ganska högt. 83. Då stod fårens Herre på detta torn och lät et fullt bord frambäras för Sig. 84. Återigen såg jag dessa får vandra och gå åtskilliga vägar, försakande detta de- ras hus; *) Salomon. |
171
85. Och deras Herre ropade till några ibland dem, hvilka han skickade till dem. 86. Men dessa började fåren att döda. Och då en af dem blef räddad från mördan- det, *) lopp han och klagade öfver dem, som ville mörda honom. 87. Men fårens Herre befriade honom från deras händer och lät honom uppstiga till Sig och qvarblifva hos Sig. 88. Han sände äfven många andra till dem, att bära vittnesbörd och med jämmer- klagan ropa emot dem. 89. Åter såg jag åtskilliga af dem öfver- gifva sin Herres hus och Hans torn, afvika åt alla sidor och blifva blinda. 90. Jag såg, att fårens Herre anställde ett stort nederlag ibland dem på deras betesmark, till dess de ropade högt till Honom öfver det- ta slagtande. Då flyttade Han bort från stäl- let och öfverlämnade dem i lejons, tigrars, ulfvars och zeebt-djurs våld, och uti räfvars och allehanda vilddjurs våld. 91. Och vilddjuren började att sönder- slita dem. 92. Jag såg äfven, att Han öfvergaf deras fäders hus och deras torn, öfverlemnande dem alla åt lejon, att sönderslita och uppsluka dem, och åt allehanda vilddjur. 93. Då började jag ropa af all min makt, bönfallande hos fårens Herre och visande Ho- *) Elias. |