Ur Forsius: Andelige Psalmer och Wijsor (1614):
Een skön gammal Påschasång
SVrrexit Christus hodie, Alle, Alleluia,
Humano pro solamine, Alle, Alleluia.
Qui passus erat pridie, Alle, Alleluia,
Miserrimo pro homine, Alle Alleluia.
O Mulieres tremulæ, Alle Alle:
In Galilæam pergite, Alle Alleluia.
Discipulis hoc dicite, Alle Alle:
Quod surrexit Rex gloriæ, Alle Alleluia.
In hoc Paschali gaudio, Alle Alle:
Benedicamus Domino, Alle Alleluia.
Laudetur sancta Trinitas, Alle Alle:
Deo dicamus gratias, Alle Alleluia.
Thet samma förswenskat.
Vpstånden är wår HERRE Christ / Alle / Alleluia.
För hela Werldzen tröst förwist / Alle / Alleluia.
För oss han ledh then bittra dödh / Alle :/:
At oss arma hielpa aff nöd / alle.
O j bedröffuade Qwinnor / alle Alleluia.
Til Galileam nu bortgår / alle Alleluia.
Lärjungomen j bären bodh / Alle :/:
At ähronnes Konung vpstodh / Alle :/:
J thenna helgha Påscha frögd / Alle :/:
Loffsiungom Gudh i himmels högd / Alle:/:
Prijs skee then helgha Trinitet / Alle :/:
Loffsiungom Gudh i Ewigheet / Alle Alleluia.
Thet samma annorlunda.
Vpstånden är wår HERRE Christ / Alle Alleluia.
Alles wår Frelserman förwist / Alle Alleluia.
Wore han ey vpstånden / Alle Alleluia.
Wore Werlden förgången / Alle Alleluia.
Efter thet han vpstånden är /
Så loffuom wij wår HERra kär / Alle Alleluia.
Om Påschadagh thet sig begaff / Alle Alleluia.
Tre Qwinnor vth til CHRisti graff / Alle Alleluia.
Gingo alt om then morgon stund Alle :/:
Med Smörjelse til månge pund / Alle :/:
När the tijt kommo alla tree / Alle :/:
Twå Englar fingo the ther see / Alle :/:
Ängelen.
Förskräckies icke Qwinnor här / Alle :/:
JEsus Christus vpstånden är / Alle :/:
Maria.
O Engel käre Engel fijn / alle Alleluia.
Hwar finner iagh tå Herren min / Alle :/:
Ängelen.
Han är vpstånden sägher iagh / Alle :/:
Nu på the helgha Påschadagh / Alle :/:
Maria.
Lät oss tå se wår HErra Christ / Alle :/:
Om han och är vpstånden wist / Alle :/:
Ängelen.
Kommer skådher medh granna acht / Alle / Alleluia.
Rummet ther han war inne lagd Alle:/:
Maria.
Han är borto han är ey här / Alle / Alleluia.
Wijsa oss honom Engel kär / Alle / Alleluia.
Ängelen.
Seer Klädher ther han vthi lågh / Alle :/:
Swepter in til then tridie dagh / Alle :/:
Maria.
Nu märckie wij at thet är wist / Alle / Alleluia.
Vpstonden är wår HERRE Christ / Alle / Al.
Ängelen.
Gåår bort i Galileae land / alle / Alleluia.
Som han sagdt haffuer finnes han / Alle :/:
Maria.
Haffuer tack Englar bådhe twå / Alle / Alleluia.
Medh stoor frögd gå wij här ifrå / Alle.
Ängelen.
Gåår bort och säger Petro thet / Alle / Alleluia.
The andre hans Läriunger med / Alle :/:
Maria til folket.
Nu siunger medh migh hwar och en / Alle :/:
Christus är vpståndë igen / alle:
Gemene Man.
Läter oss nu alle wara glad / al:
Och låffuom Gudh i allan stad / Alleluia:
Andelige Psalmer och Wijsor s 193 - 200. Finns på Kungliga biblioteket i Stockholm, signum F 1700 / 841. Om denna bok står det i Allan Arvastson: svensk psalm genom tiderna (Liber Läromedel Lund ) följande på s 34: "Översättningar av äldre latinsånger ingick också i en samling, som har tillskrivits en annan finländare, Sigfrid Aron Forsius (omkr. 1550 - 1624), som slutade sitt skiftesrika liv som kyrkoherde i en församling i sydvästra Finland. Titelbladet till hans psalmbok är borta i det enda i fragment bevarade exemplaret i Kungliga biblioteket i Stockholm, men den anses ha hetat "Andliga psalmer och visor" och antas ha utkommit 1614."
Ur Lars Johan Gestritius: Någre psalmer, andelige wijsor och lofsonger (1619):
SVrrexit Christus hodie,
Halle, Halleluja,
Vpstånden är wår HErre Christ/
Halle/ Halleluja/
Humano pro solamine,
Halle, Halleluja.
Alle werlden til hielp och tröst/
Halle/ Halleluja.
Qui passus erat pridie,Halle, Hal-
leluja.
Misserimo pro homine Halle, Halle-
luja.
Han leedh pino och bittran dödh/ Hal-
le/ Halleluja.
För Menniskionnes synd och nödh/ Hal-
le/ Halleluja.
O Mulieres tremulæ, Halle Hal-
leluja.
In Galilæam pergite , Halle Halle-
luja.
I Qwinnor som bedröfwas så/ Halle/
Halleluja
Skolen til Galileam gå Halle/Halleluja.
Discipulis hoc dicite, Halle Hal-
leluja,
Quod resurrexit Rex gloriæ, Halle,
Halleluja.
Och säger hans Lärjungom käär/ Hal-
le/ Halleluja.
Christus nu wist vpstånden är/ Halle/
Halleluja
In hoc Paschali gaudio, Halle
Halleluja.
Benedicamus Domino, Halle, Halle-
luja.
Tackom Christo then Herre godh/ Hal-
le/ Halleluja.
Som ifrå the dödha vpstoodh / Halle/
Halleluja.
Laudetur Sancta Trinitas, Hal-
le, Halleluja.
Deo Dicamus gratias,halle,Halleluja
Theß wari prijs i ewigheet/Halle/ Hal-
leluja.
Then heliga trefaldigheet/ Halle/ Hal-
leluja.
En annan Påscha Psalm.
Vpstånden är nw Herren Christ/Alle:
Som hela werlden frelste wist/ Alleluja.
Wore han icke vpstånden/Alleluja:
Tå blefwe Werlden förgången/Alleluja.
Men nu är han vpstånden wist/Alle:
Ty lofwom Herran Jesum Christ / Alle.
Til Christi graff med itt beslut/Alle:
Helga tree qwinnor gingo vth/ Alleluja.
The kommo tijt bittijdelig/Alleluja:
Thet första som Solen vpgick/ Alleluja.
The sökte Herran Jesum Christ/Alle:
Vpstånden war aff döda wist/Alleluja.
The sågo ther twå Englar skön/Alle:
Som lofwade them tröst igen/ Alleluja.
Engelen.
Warer glad thz blifuer ey nöd/Alle:
Then i sökien är icke dödh / Alleluja.
Maria.
Käre Engel iag beder tig/ Alleluja:
Hwarest är Herren säg thz mig/Alleluja.
Engelen.
Han är vpstånden af then graf/Alle:
Vppå then helge Påschedagh/Alleluja.
Maria.
Wijs oß Christum then Herre Kär/Alle:
Som aff döda vpstånden är/Alleluja.
Engelen.
Kommer nu hijt oc seer thz och/Alle:
Rummet ther som han vti lågh/Alleluja.
Maria.
Han är ey här thz seer iag wäl/Alle:
Finner iagh honom är iag säll/Alleluja.
Engelen.
See Lakanet ther han i låg/Alleluja:
Tilhopa swept til tridie dagh/ Alleluja.
Maria.
Wij see thz wäl/och thz är wist/Alle.
Wijs oß doch Herran Jesum Christ/Alle.
Engelen.
Gåår bort til Galileæ land/Alleluja:
I finnan ther sagdt hafuer han/Alleluja.
Maria.
Käre Engel wij tacke tigh/Alleluja:
Och frögde oß nu innerligh/Alleluja.
Maria til Folket.
Lofsiunger nu Qwinna oc Mã/Alle:
Vpstånden är Christus försan/Alleluja.
Församblingen.
Thes wilie wij wara gladh/Alleluja/
Lofwa Christum i allan stadh/Alleluja.
Ty han är nu vpståndë wist/Alleluja.
Oß allom til glädie och tröst/Alleluja.
Ty tackom wij honom therför/ Alle:
Han öpnade oß lijffzens döör/Alleluja.
Til Himmels port hans Guddoms
ord/ Alleluja/
Förer oß nu med frögdan stort/Alleluja.
Thes wilie wij wara gladh/Alleluja.
Lofwa Christum i allan stadh/Alleluja.
Denna finns också på Kungliga biblioteket i Stockholm.
Musiken består alltså av en strof om åtta taktslag över “SVrrexit Christus hodie”, och en om åtta taktslag över “Humano pro solamine”. Fattas musik till “Halle, Halleluja”, eller var det meningen att varje del skulle repeteras? I det senare fallet skulle melodin låta väldigt konstig, eftersom de två halvorna hänger ihop organiskt och det liksom låter helt fel om man repeterar dem, särskilt den andra.
I Codex Engelberg 314 (fol 131r-131v) så finns denna sång på latin, och med en tysk text ditkletad senare, men utan det ständiga “Halle, Halleluja”. Däremot lyder sista versen “aevia aevia aevia aevia amen”, dvs “Alleluia alleluia alleluia alleluia amen”. Melodin på sexton taktslag gås igenom för varje vers, och det skulle väl kunna tyda på att man sjöng den så på svenska, och att man sjöng en komplett vers med “Halle, Halleluja, Halle, Halleluja” mellan varje vers.
För det mesta när en psalm förekommer på latin och svenska presenteras de separat, den latinska först och den svenska sedan, och däremellan kommer något i stil med “Thet samma på Swensko” som markerar att det är samma psalm en gång till. Å andra sidan finns det psalmer som “In dulci jubilo” där varannan rad är på latin resp. svenska, och där det är meningen att man skall sjunga den just så. Hur sjunger man då när som ovan varannan vers är på latin och varannan på svenska? Man har lite svårt att föreställa sig att man sjöng just så, mest för att man ju inte gör så idag, men å andra sidan har man lite svårt att föreställa sig att de hoppade över varannan vers när de sjöng igenom texten.
De här påsksångerna, men även en del julsånger, har “Alle, Alleluia” som en slags refräng efter varje rad i de flesta svenska tryckta och handskrivna källor från den här tiden, medan de tyska förlagorna till dessa sånger som regel har “Alleluia, Alleluia” på samma ställen. Man har alltså från början sjungit “Alleluia, Alleluia”, vilket inte minst framgår av att det för det mesta är tre toner på det första “e”:et i “Alle, Alleluia”, men sedan har man övergått till “Alle, Alleluia”, vilket man ser på sådana saker som att man i Roslagskullahandskriften gjort en bindebåge över de tre tonerna till det första “e”:et (i bägge versionerna av “Itt barn ähr födt i Bethlehem”), och att en förkortning av “Alleluia, Alleluia” till “Alle, Alleluia” (vilket vore en alternativhypotes) inte heller är motiverad av utrymmesskäl; man har lika gärna kunnat skriva “Alleluia” två gånger. “Alleluia” brukar ju också förkortas “Al” eller “Alla” eller något sådant. Jag har inte hittat någon källa med musik som man bara kan sjunga “Alle, Alleluia” till, dvs som bara har en ton på det första “e”:et, och jag har heller inte hittat någon samtida praxisbeskrivning. Det enda en sökning på nätet gav som resultat (förutom en massa sånger med refrängen “Alle, Alleluia”) var ett inlägg på ett diskussionsforum, och en artikel om vådan av att sjunga “Alle, Alleluia”.
Visitatio Sepulchri (“Quem Queritis”)
Evangelietexterna
QQ i Regularis concordia
Det svenska fragmentet
Dito i faksimil (650K)
Välkommen Sida 2 Medeltidsmusik Påsk Påsknattsmässan